Himmel & Ord

Jag fick ju som sagt en bunt bilder med mig hem från höstlovsturnén – bilder från när jag var liten. Det var ju ett tag sedan, kan man säga – men oj så roligt att göra fotosidor av sina egna bilder, och kunna sätta in sin egen historia i album! På dopsidan valde jag dock att inte skriva något – jag skriver kanske något på baksidan av layouten, men framsidan tyckte jag faktiskt skulle få vara som den är. Bilderna talar för sig själv, och det kan de få göra tycker jag.

Möjligen skulle jag skriva någonstans att det är mamma, pappa, farmor och farfar – förutom undertecknad själv dårå! – på bilderna. Jag kanske lägger till det, vi får se. (Och ja, jag är mycket förtjust i formen på ”rubrikskylten”. Det är en färdigköpt så kallad ”die cut” som får tjäna som mall, igen och igen och igen… Jag kanske måste börja kika på såna där stansjärn som stansar ut såna här etikett-saker, trots allt. Det är faktiskt väldigt fint…!)

Det är roligt med gamla bilder – inte minst för att de har andra format än vad jag blivit van med sedan jag själv började fotografera. Kvadratiskt är snyggt – men det spelar ingen roll att jag KAN skapa kvadratiska bilder i Photoshop, om jag vill. Det blir ändå aldrig av… 70-talsbilderna är kvadratiska redan från början, så nu har jag fått chansen att scrappa kvadratiska foton i alla fall!

Den här sidan handlar om huset jag bodde i när jag var riktigt liten (3-5 år) – boningshuset till en bondgård, fast att det är en gård syns inte på fotot, tyvärr. Jag var lika liten som mina egna barn är nu (eller mindre!) när vi bodde där, men jag minns själva lantlivet väldigt tydligt. Det var häftigt. Hölass och skördevagnar och grismatning och komjölkning. Bethackning och komockning. Ofantligt spännande grejer!

Det här är vare sig en fantastisk bild eller en fantastisk scrapsida – men jag blev lite förbluffad när jag såg bilden, hur många detaljer som kändes så bekanta, fast bilden har gott och väl 25 år på nacken. Möblerna. Sakerna på köksbordet. Vem som satt var – och saker som fanns just utanför bilden. Jag tyckte att det var roligt att spara de minnena, när nu den här bilden fanns!

Det blir definitivt fler retro-layouter – det finns gott om fler bilder i bunten jag fick med mig hem från Sverigebesöket i oktober, och det var riktigt roligt att göra något av sina egna barndomsbilder!

… även kända som mina barn!

När vi en lördagsmorgon fann äldste sonen med nedanstående kolhydratbomb (vitt bröd med honung emellan!) var rubriken på scrapsidan liksom given redan från början:

En rätt enkel sida, fast jag tyckte själv att det blev rätt maffigt att rubriken fick ta så stor plats. Lite dagg på blommorna roade jag mig också med att dutta på.

Och sen då bilderna på minstingen som slöar i en gunga i vad jag först trodde var maj, men det visade sig vara bilder tagna redan i mars – så det verkar ju lova hopp om överlevnad nu när höstmörkret allt allvarligare sänker sig över Hansestadt Hamburg. Hursomhelst tyckte jag att han gjorde skäl för ett annat seriefigurnamn – även om kanske inte så många känner till Kronblom längre…! Jag tycker dock att likheten är ganska slående:

Den här sidan gillar jag själv, fast den bryter mot allt vad gyllene snitt och triangelkompositioner och regula de tri och guvetintealla geometriska regler man ”ska” tänka på när man designar saker… Jag tycker den funkar i alla fall!