Pysselhelg, avsnitt 5: Alstren

Alster är en sjö (eller egentligen en fördämd flod) belägen i staden Hamburg i norra Tyskland. Sjön indelas i Binnenalster (inre Alster, som ligger precis vid stadskärnan) respektive Außenalster (följdaktligen yttre Alster, som ligger norr om Binnenalster).

Ordet används dessutom   inom pysselkretsar för att beteckna resultaten av själva pysslandet. Jag har  oerhört svårt för det där uttrycket, fråga mig inte varför – men vi har väl alla våra språkliga hangups. ”Alster” är min. Hu.

Icke desto mindre lyckades jag producera en ansenlig mängd grejer under förra helgens pysselmara i Kolbäck/Strömsholm. Jag, som mest brukar ägna min tid åt att prata strunt och slarva bort mina grejor, fick ihop inte mindre än fyra böcker, fyra scrapbooksidor och två pärlarmband. (Korrigering, det ena armbandet gjorde jag faktiskt efter själva pysselträffen, i sängen på Fridhemsplans vandrarhem. Men snick-snack, såna detaljer…) Det är extremt produktivt. Och då har jag ändå inte nämnt de båda bokembryon som inte gick att rädda utan fick gå i papperskorgen.

Scrapsidorna

Bötär

Här hör bilden egentligen inte ihop med den handskrivna böteslappen som  var det jag ville spara för eftervärlden. Fotot är mest med som illustration. Men ett tag utdelades många böteslappar här i familjen; som förälder tenderar man ju göra fel och vara dum så fort man öppnar mun. Dessutom var lillebror inte sen att ta upp traditionen och göra den till sin… Många bötär blire!

 

Elias2013_LO

Exakt vad ongen höll på med på de här bilderna vet jag inte, men bilderna är tagna mot slutet av en restaurangmiddag under förra årets semester – jag misstänker att det han gör är att försöka fördriva långtråkig tid… Det finns några bilder där han har kapsyler på ögonen och näsan också, men dem får jag scrappa någon annan gång.

 

NYC2013

Egentligen en erbarmligt tråkig sida, men… Jag gjorde den, och skas det nu visas upp får den väl vara med den också.

 

Skapat2014 3

Det här är en sån där bild som är så fenomenalt misslyckad att den blir lyckad och rolig bara för att den är så knäpp. Båda barnen lyckas se flänga ut på samma gång, helt utan avsikt – det bara blev så. Typiskt en sån bild som alla barn hatar och alla elaka scrapmorsor älskar. Tänk vad jag ska ta fram och visa denna sidan när ungarna blir toånringar. Höhö!

Övrigt pyssel

KoMaböcker

Fyra böcker blev det – en gav jag bort nästan innan den  hunnit torka, så den kom inte med på bild. Men den såg ut som de andra – en grön till. Jag måste säga att jag börjar tröttna på grå och gröna böcker (för att inte tala om den skrikigt pensionsorange varianten som jag också gjort några av, fast inte den här gången). Och som av en händelse råkade jag snubbla över en ny bokbinderimateriallangare på nätet, så nu har jag nya överdragstyger på ingång. En förhoppningsvis mildare orange, en röd, en blå och en olivgrön. Till att börja med… 😉

(Letar förtvivlat efter cerise eller lila boktextil, men det verkar det inte anses finnas marknad för, för det har jag inte hittat än.)

KoMapärlor

Och så mina juveler då. Sötvattenspärlor trädda på fiskelina kring grovt lädersnöre, och som fästs med en knapp runt handleden. Galet enkelt, men snyggt och därtill bekvämt att bära för mig som egentligen inte är mycket för smycken.

Jag har redan handlat hem material för att göra fler… och lära ungarna att göra liknande, fast med färgglada glaspärlor.

(I bakgrunden syns snygga foderpappret i en av böckerna. Jag ÄR nöjd med mina böcker, okej?)

Jag hafver scrappat!

Scrappat2013_1_hoo

 

Sluta scrappa? Jag?! Aldrig i livet. Har jag tänkt varje gång jag sett gamla pysselvänner sälja ut sina prylar på Facebook. Fast själva pysslet har det varit sämre bevänt med… Mer och mer sällan blir det av, allt oftare får grejerna ligga nerstuvade i skåp och lådor – det är ju så jobbigt att dra fram allt… För att inte tala om att städa undan grejerna igen efteråt.

Fast häromkvällen kom de faktiskt fram ändå. Det är första gången på… Jag vet inte ens hur länge. Fotosidor som den här kan jag inte minnas att jag gjort sedan jag var på en pysselträff i Sverige… men det var närmare 1,5 år sedan.

Nu behövde jag kreativ terapi. Bokbinderi i all ära, men man måste ju förströ sig med något medan grejerna ligger på tork också. Och så har jag ju väldigt mycket snygga papper för scrapsidor, det har jag ju faktiskt…

Det känns inte som om jag vet hur man gör längre – när jag började med den här sidan hade jag en helt annan bild i huvudet… Men hur jag gjorde så slutade det såhär!

Bilden är inte från årets skolstart, utan från skolstarten för två år sedan. Storebror började ettan och lillebror effan. Så små de var! Och stora. Och det är de ju fortfarande – både och.

 

Tio scrapfavoriter – 2010

Och, precis som med fotona, hör det ju till att visa årets favoritlayouter. Jag skrev någonstans igår att jag inte var säker på om jag faktiskt gjort 10 layouter i år, fast det var väl att ta i. Jag har säkert gjort 20 – om man räknar in kort och annat – men mer är det inte… Inte ett stort scrap-år, med andra ord. Jag hoppas att 2011 artar sig bättre än så.

Amerikavarning?

För några dagar sedan skrev en god vän på Facebook att hon gjort en tabbe som köpt blå overall och röd pulka till sin son, för det var en sådan svårscrappad färgkombination. Ja, samtalsämnet i sig är fullständigt normalt bland scrapbookingintresserade, så det behöver ni inte oroa er för – det finns de som färgkoordinerar såväl barnkläder som tapeter med sin stash av scrapbookingpapper…

Däremot är det ju helt uppenbart så att väninnan är käpprätt ute och cyklar – rött och blått är ju den finaste färgkombinationen som finns. Särskilt med vitt till! Det sa jag till henne också – men se då tyckte hon att det blev ”Amerikavarning”, och jag blev förstås full i fan. Upp till bevis!

Sålunda har jag skapat den här sidan i helgen – som förvisso blev mer röd-blå-smutsbeige än precis röd-blå-vit, men i alla fall. Jag kan inte se nån ”amerikavarning” i den här sidan, jag tyckte den blev rätt fin…! Särskilt nöjd blev jag med rubriken – men så brukar det ju vara med mig. Banderoll-dien måste vara den mest flitigt använda jag äger, den piffar upp det mesta. (Die = en slags stansplatta. Uttalas precis som det engelska verbet, men är alltså i det här fallet ett substantiv.)

Och ja, jag ser den eländigt fula skarven, illa photoshoppad som med tummen mitt i näven. Jag vet, åkej? Jag iddes inte göra bättre, bara…!

Men är vi överens nu då? Rött blått och vitt blir inte automatiskt en hälsning till The Star-Spangled Banner? (Och inte till Union Jack, trikoloren eller hälften av världens andra flaggor heller…!) Scrappa mer i rött, blått och vitt – för att det är fint!

Halloweenscrappat

För någon helg sedan var det Halloween-crop på kära pyssel.net. Jag vet inte vad som flugit i mig, men helt plötsligt verkar det som om det ska utmaningar till för att det ska bli nåt kreativt flow av – sån har jag inte varit förut, snarare tvärtom faktiskt. Men – nu är det tydligen så i alla fall.

Jag hoppade på två utmaningar – en skiss med förangiven färgskala (vitt, svart, orange) och en som hette ”Kan du räkna?” och gick ut på att få in 1 fjäril, 2 band, 3 mönstrade papper, 4 blingstenar, 5 blad, 6 brads (a.k.a. påsnitar, fast finare) samt 7 blommor. På en sida.

Och tror ni inte att jag gick och vann igen? Båda tävlingarna…!*rodnar intensivt*

Så nu sitter jag och har ett väldigt kärt besvär med att snoka runt i de två sponsrande butikerna efter vad jag ska få för vinstpresentkorten. (Jag har mjukstartat genom att beställa mitt livs första Nestabilities-die för det presentkortet jag hade kvar sen förra gången jag hade vunnit tävlingar. Uppvärmning, ni vet… Ska ju vara bra, har jag hört!)

Nåväl – här kommer i alla fall mina scrapsidor från croppen:

Svart, vitt, orange var det här, ja! Det roliga med den här sidan är att det mönstrade pappret är ett av de allra första mönstrade pappren jag köpte… nån gång sisådär 2005. Jag har rensat i pappers-stashen  åtskilliga gånger sedan dess, och det har varit på vippen att ryka med flera gånger om… Men nu kom alltså tillfället när DET var det rätta pappret. Fem år senare, bara…!

(Jag ber att få framföra mina ursäkter till icke-pappersnördiga läsare. Vi kommer strax att återgå till ordinarie sändningar igen. Just det här inlägget är dock… eh, ”nischat för en specifik målgrupp” så att säga…!)

Den andra sidan var alltså den som innehåller en fjäril och två bitar band och tre mönstrade papper – och så vidare. Få se om ni kan hitta allt!

Den uppmärksamme lägger förstås också märke till att jag valt liggande A4-or den här gången. Det gör jag nog fler gånger, det är ett klart underskattat format. Skönt att kunna breda ut sig lite på bredden en gång, inte bara stapla allt på högkant… Omväxling förnöjer. (Och nej, jag har inte särskilda album för liggande fotosidor – man får vända på albumet!)