Va? Var det allt…?

Missförstå mig inte nu – sommaren har varit både lång och god. Men ändå. Snopenheten sitter som en smäck. Var det verkligen allt? Fick man inte mer för sin tjugofemöring än dessa ynka veckor? Det kändes förvisso som en välbehövlig eon på ljusårs avstånd från vardagen medan vi var där. Men nu – i backspegeln – mest ter det sig som en flyktig dröm.

Var vi verkligen där? Eller… drömde jag det bara?

Det är inte stort mer än ett 50-tal timmar sedan jag satt där, med fötterna i det svala kristallklara adriatiska havsvattnet. Nu sitter jag här, med strumplästen mot ett slitet tyskt parkettgolv, och försöker återkalla känslan av sidenmjuka vågor mot solvarm hud, medan stadens alla nattljud bråkar med mina trumhinnor.

Det går redan trögt.

12 comments
  1. Willkommen bienvenue welcome! Och vilket sketasnyggt nagellack!!

    1. Tack – och tack! 😀

  2. Åh, jag känner likadant.
    Det är en vecka sedan vi kom hem från Grekland o jag försöker återkalla känslan av ljumma vindar men det är trögt.

    1. Semesterkänsla är en flyktig historia – man får hålla i den medan man har den, bara…! 🙂

  3. Välkommen hem!

    Själv är jag nöjd att det är höst och jobb 🙂 (men så är jag ju lite eljest).

    1. Haha – vet du, det lär jag också göra sen när vardagen rullar igång. Just nu är det bara kontrasten mellan sommarlata stranddagar och gråruggiga vardagar i stan som känns lite… tung.

      This, too, shall pass. Ska bara vänja mig lite…!

  4. Ja, jag känner likadant! Början av sommaren gick i ok takt men sen vi kom hem från Tyskland har det bara rasat iväg. Och värmen, borta?

    1. Tja, när man tänker på det så, så känns det ju som en evighet sedan ni var här… 🙂 Och sommaren har vi ju tackochlov rest till, när den nu blev lite blöt och grå häruppe i norr (såvitt jag förstått).

  5. Wohoo, she’s back! Kul att se dig och dina snygga fötter göra avtryck på bloggen igen. Jag känner mig just nu fullständigt utmattad efter semestrar (hm, tvärtemot var ju tanken) och förkylningar och allt man får när man kopplar av, när man väl kopplar på igen. Det är väl också den där sega startkänslan, antar jag. Hur som helst – välkommen tillbaka-kram!

    1. Du – det har jag inte ens nämnt än, men faktum är att jag aldrig varit så förjordat TRÖTT på någon semester någonsin. Har inte orkat göra någonting av sådana saker som jag brukat göra när vi varit lediga – stiga upp tidigt och gå på fotopromenad, vakna tidigt och skriva. Inget sånt. Har jag vaknat en kvart före barnen har jag läst – inget mer krävande än så.

      Det ska bli intressant att se om tröttman blir värre – eller rent av släpper taget – när vardagen får struktur och rutin igen, om det varit en tillfällig vilokoma, eller helt enkelt är en släng av åldrande som slagit till. Jag vet vad jag hoppas på…!

      Stor kram pårej! 🙂

  6. Stackars liten! Men jag undrar om inte din semester ändå har haft mer effekt än du tror och känner just nu. Har du inte laddat sinnena lite? Fått lite att leva på ett tag? Dröm eller verklighet – spelar kanske inte så stor roll… egentligen?
    Välkommen tillbaka!(?)

    1. Så är det nog, jag kanske märker av vilan sen när vi får lite struktur och ordning i tillvaron igen – dvs när de små terro… barnen är i tryggt förvar i skolan igen! 😉

      Tack!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.