Himmel & Ord

03 maj 2014
av Jenny
Inga kommentarer

”Utan tvekan det absolut häftigaste jag har sett framföras i en kyrka”

Idag fick jag sådant akut Stockholmslängt igen. Anfallen kommer allt tätare, allt intensivare nu. Den här gången triggades det av att en märkbart och andlöst tagen väninna skrev på Facebook om ett genrep hon varit på idag, och rekommenderade alla som har ”geografisk möjlighet” att gå och se den här föreställningen.

Geografisk möjlighet, ja. Det var ju den lilla detaljen jag saknar. *gnylar övergivet* Åhh. Faen, vad jag hade velat se det där. Du som kan, gå och se. Jag kommer att gråta blod när du berättar hur fantastiskt det var, men det får det vara värt! Gå och se – biljetter här!

02 maj 2014
av Jenny
Inga kommentarer

Om internkavalleri och humor som en blyfylld trasdocka

Idag är jag lite krasslig. Det kröp på på eftermiddagen efter en högst normal morgon med högst normal träningsform (och därtill sällskap under träningspasset av ett par kopulerande koltrastar på soptunneskåpet utanför. Tur det var ett fönster emellan, annars skulle jag ha blivit generad). Trött och matt, orkeslös och håglös, grå och trist.

Men känner jag mig själv rätt, kommer jag att vara i skick som ny (nåja…) igen imorgon bitti. Det brukar gå fort på mig, nämligen. Intensivt så länge det varar, men går över innan man överhuvudtaget hinner säga ”nedsatt allmäntillstånd”.

Jag brukar tänka att det är mitt immunsystem som vädrar skit-i-systemet, och sätter in det fulla kavalleriet för att mota bacill-Olle i grind. Att medan jag ligger och gruffar i soffan och inte orkar vare sig följa en barnfilm på TV med kidsen eller hämta glass (DÅ är det illa!), pågår kriget i min kropp. Och allra oftast slutar det med att jag inte ens blir sjuk.

En välsignelse jag har vett att vara oändligt tacksam för. Det har inte alltid varit så och jag vet mycket väl att ett starkt internkavalleri inte är något att ta för givet. Men just idag har jag alltså varit helt sänkt, och legat i soffan som en blyfylld trasdocka. Och med en högst matchande humornivå – som fick mig att skratta så jag grät åt de här båda videoklippen. (Som sagt – jag var rätt risig där ett tag…!)

 

 

01 maj 2014
av Jenny
Inga kommentarer

[ironi]Vårens fröjder [/ironi]

Jag tänker hela tiden: Näeh, nu har jag slirat mig fram i det här himla #blogg100-träsket länge nog, nu får jag ta och skärpa till mig. Och sen går det till nästa kväll och jag gör min Munchs-”Skriet”-imitation och ba ”Gudihimmelen, vad ska jag skriva om NU rå??”.

Tricket är att jag GÖR ju ingenting just nu. Jo, pluggar. Skriver uppsats – alla som någon gång skrivit uppsats vet hur kul det är… Ingenting att skriva hem om precis.

Jag kunde i och för sig skriva en lista över mina bästa prokrastineringsaktiviteter – fast å andra sidan är de inte våldsamt upphetsande de heller. Imorse trädde jag klart ett armband som rååkade ligga halvträtt på skrivbordet och absoluuut inte kunde flyttas utan att göras klart först. Sånt. Gäsp.

Tränar gör jag iofs också – det är det roligaste jag gör just nu. Men inte heller mycket att skriva om. Jag tränar. Tjahapp. Sen då?

Nej, det är den värdelösaste tiden på året just nu – hur vackert det än är ute. (Och jag har ju inte ens några pollenkänningar som lägger sordin på vårglädjen.) För jag har som mest att göra veckorna före terminsslut – och kidsen är fanimej lediga ett par dagar här och ett par dagar där nästan varenda vecka. Det är hopplöst att få något gjort…!

Men gjorda måste saker bli – tio dagar till deadline, 3 veckor till opponering och däremellan ska jag partaja järnet genom att dra ut två visdomständer. Idel nöjen…!

29 april 2014
av Jenny
5 kommentarer

’tis the season…!

Häromdagen råkade jag logga in på GoodReads för första gången på evigheter – helt logiskt eftersom jag inte heller läst något på evigheter. Där hade jag dock fått ett par spännande rekommendationer som jag raskt lade på minnet och tänkte att ”de blir bra att plöja på sem…”. Ja just det ja. Det är ju faktiskt snart semester, och följdaktligen hög tid att börja planera semesterläsningen.

Whee! Vem behöver jul, när det finns sommarläsningsplaneringssäsongen, liksom? Jag bara undrar.

Visst, bokhyllan dignar fortfarande och hotar explodera av övertrycket från en och annan bok intryckt mot alla naturlagar, så det mesta får väl komma därifrån. Dessutom kan det ha varit så att jag lämnade en liten, liten hög böcker på semesterorten förra året, eftersom jag inte hann läsa dem då och tänkte ”så slipper jag släpa med mig så många nästa år”.

Ja, vad ska jag säga? Ibland har även jag otur när jag tänker… Packa böcker är ju det roligaste med hela semestern!

Någon Stephen King måste med, det är tradition. Fast jag undrar om inte Kindlen är relativt full med King-böcker redan…? Och boken jag fick rekommenderad via GoodReads, Livet efter dig av Jojo Moyes (Bokus, Adlibris), verkar också lovande, så den räknar jag med att ta med också.

(Fast jag är kluven till att läsa sorgliga romaner på semestern. Läste Kapten Corellis mandolin på en semester en gång, och sen sov jag inte mer den resan. Lika illa var det med John Fowles Illusionisten – fast jag inte ens tyckte om den.)

Tre Håkan Nesser står olästa i bokhyllan, de lär få följa med. Men Håkan Nesser var ju tillsammans med Carlos Ruiz Zafón liksom förra sommarens stora författarfynd – jag hade inte läst någon av dem tidigare. Det känns lite ”gjort”, att läsa dem denna sommaren också… Allra helst skulle man ju vilja fynda något nytt…

Jag får helt enkelt forska i saken och återkomma. Vad ska du läsa i sommar?