Alltså, det här är inget nytt för er som hängt med ett tag. Jag gör helt enkelt inte nyårslöften. Jag tycker att nyårslöften är ett sabla otyg som antyder att om vi ”bara fixar till oss lite”, så blir allt bra sen. Lite smalare, lite mer vältränade, lite bättre människor. Hela tiden ett mål som är någon annanstans. Näeh minsann!

När jag går in i ett nytt år vill jag göra det med förväntan, pirr i magen och glädje. Inte med huvudet böjt i skam över mina nesligt mänskliga tillkortakommanden som format mig till en not-so-much übermänniska som jag rätteligen borde vara, enligt alla till buds stående samtidsmätningar.

Så du. Du som nu står inför 2014, fast besluten att det ska bli året då allt händer, nu jävlar, inget fett, inga kolhydrater, ingen mat efter 18, ingen före 12, inget på måndagar och torsdagar, träning 8 dagar i veckan, ingen PMS, inga onödiga inköp, huset alltid städat, maten alltid femstjärnig, och allt vad det nu kan vara… Just du.

Du är, precis som Kalle i serierutan, redan perfekt precis som du är.

Du kan göra en massa bra saker för dig själv. Du kan träna för att din kropp är gjord för att arbeta fysiskt och mår bra av det. Du kan äta mat som innehåller den näring din kropp behöver för att må bra. Du kan röja ur ditt hem och göra fint för att ordning ger dig ro i själen.

Men du behöver inte bli annorlunda. Du är redan perfekt. Okej? Lova att du kommer ihåg det, istället för att lova en massa annat trams…!