…och storhandla på svenska

”Sie haben aber einen sehr guten Appetit, Frau Li…!” pustar leveransmannen från onlinemataffären sedan han kånkat upp ungefär hälften av min beställning till lägenheten två trappor upp. Han tar stöd mot dörrposten med händerna och står och flämtar en stund, som för att accentuera hur gräsligt mycket mat jag beställt.

Jag skrattar förstås, för han säger det på skämt – fast jag tänker också ”Tyskar! De har då aldrig förstått det här med svensk storhandling!”

För så är det. Tyska kassor i mataffärerna har tio meter långa band före kassörskan, och sen en liten avställningsplats stor som en frukostbricka för de färdigskannade varorna. På bandet före kassörskan ska många kunder kunna rada upp sina inköp, prydligt uppställda med streckkoden på rätt håll. Efter kassörskan are they on their own. De flesta vräker tillbaka varorna i kundvagnen, och packar sedan halvt dubbelvikta in i bakluckan på sin bil ute på parkeringen. The German Way.

(När Lidl kom till Sverige hade de också sådana kassor, men fick givetvis på tafsen av de svenska kunderna – och har såvitt jag vet fått bygga om.) 

Mina matkassar innehåller råvaror för 4 planerade middagar, mejerivaror och frukostgrejs, frukt och grönt samt diverse stapelvaror, tvättmedel, sköljmedel och sånt där. Inget konstigt, egentligen.

”Sehr guten appetit”, va? På grund av det där lilla…? Aktarej om jag ger mig på att verkligen storhandla någon gång…!

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *