När någon frågar ”Vad gör dig lycklig” och du inte kan svara, och följdfrågan ”När var du lycklig senast” tvingar dig att repa den första servetten ur kleenexboxen på det lilla, stipulerade bordet mellan stolarna i rummet… Tja. Då, vadå?

En boll i rullning. Ännu en.

Dryga dygnet senare befinner du dig hemma hos väninnan som fyller år – dricker goda, troligtvis dyra viner och betraktar fascinerat hennes väninna som liknar Lena Endre och kallar sig alfahona när ni pratar yrkesliv. Du funderar på vad du själv är. Var du liksom passar in i modellen. Du kommer fram till att partiklar som du inte alls passar in i någon modell, att du snarare utgör avvikelsen som modellen aldrig tagit i beräkningen, och som ingen modell någonsin skulle ta i någon som helst beräkning.

Nästa fråga blir huruvida detta är något positivt eller något negativt. (Detta är en så kallad retorisk fråga. Det är inte meningen att ni ska svara på den.)

Diskussioner dryftade under kvällen:

• Modern dansk litteratur
• Kan en samhällsvetare verkligen anses vara nörd?
• Hur slappt föräldraskap ger en urholkad lärarkår
• Konkurrenssituationen i en akademisk kontra en affärsbaserad karriär
• Romarrikets uppgång och fall

En mycket trevlig kväll, minsann.

Och till sist sitter du där – i soffan, med tekopp, Chopin och sävligt vandrande tankar i natten, låter sällskapsadrenalinet gå ur systemet. Varvar ner. Kalibrerar om sinnet för morgondagen.

För imorgon är en annan dag.