Himmel & Ord

En annan bild av grottöppningen

| 1 kommentar

Jag skrev häromkvällen (-natten) om Eremiten, och visade en helt annan bild. Sen har jag funderat vidare på det jag skrev och lite annat – och konstaterat att den här bilden, som är hämtad ur Cosmic Tribe Tarot, egentligen stämmer bättre. För 2010 var ett år då jag ”klev ur”, kanske mest ur mig själv och in i det svarta, den negativa icke-ytan runtomkring.

Jag kan inte riktigt förklara det där, men det känns lite som om jag låtit mig upplösas en smula. Alla mina roller har förändrats dramatiskt, alla förutsättningar, miljöer, människor omkring. Det har känts lite som att slita bort en kontur jag tog för given. Det som fanns innanför konturen förflyktigades, och har surrat runt i tomma intet under det här året, utan att riktigt hitta substans och form igen.

Det låter ju inte speciellt kul – men det var inte heller något negativt. Bara ett sätt att hamna i det perspektiv jag tänker mig att jag befinner mig nu – och som jag tycker illustreras av Stevee Postmans fantastiska tolkning av tarot-eremiten. ”Grottmynningen” jag skrev att jag kikar ut genom är förstås jag själv, min tomma kontur. Och jag kikar in i den där gåtfulla, lockande världen, där centrum är en ståtlig ek under en dramatiskt blå himmel. Vad vill den säga mig? Vad rymmer den?

2010 var en resa i sig, men kanske faktiskt en resa utan mål – en slags katalysatorresa. Nu står jag vid den verkliga startlinjen, redo att kliva över tröskeln till den där världen. Den resan har inte heller något direkt mål, antar jag – men jag tror att den leder någonstans, den har ett Till. 2010 hade mest ett Från, ett minus. Ta bort saker, skala, rensa – vad blir kvar? Och vad kan man göra av det?

Så tänker jag i alla fall, och ville dela den här bilden med er – en av de absolut vackraste jag vet.

(Glöm inte besöka konstnären Stevee Postmans egen sida – äras den som äras bör!)

***

Och ja, jag vet. Jag borde förstås skriva ett inlägg om julafton – om skinka och klappar och gröt och Karl-Bertil… Men – ni vet ju redan hur en julafton funkar. Det var precis en sån julafton, här också. Allt väl på den fronten – intet att rapportera! Jag håller mig i de flummiga domänerna istället – där trivs jag bäst!

En kommentar

Lämna ett svar

Obligatoriska fält är märkta *.