Det går trögt med skapandet. Vet inte riktigt vad det är, men det är inte samma avkoppling att sätta sig med grejerna som det var förr. Kanske för att jag lagt fram surdegshögen på pysselbordet och kräver av mig själv att varannan ska komma från högen. Kanske är det bara att jag saknar sällskap vid pysselbordet… (Fast jag har ju alltid pysslat ensam framför TV:n hemma, så bara socialt pyssel på träffar har jag ju aldrig ägnat mig åt…)
Hursomhelst – den här veckan har jag ändå lyckats få ihop några pysselstunder som blivit skönt avkopplande och relalalalaxande. Jag tycker fortfarande att alla mina sidor ser ut som karbonkopior av sidor jag gjort förut, men – jag satt och bläddrade i albumen för några veckor sedan, och då såg jag det inte så. Så det är väl bara att sätta sig över, och låta sidorna bli som de blir. Kanske kommer en ny stil någon gång – kanske inte.
Den här sidan gjorde jag för några kvällar sen – delvis för att testa lite nya prylar jag köpte med mig hem från Sverige. Fjärilsklistermärkena – som jag trodde skulle vara att bara ”smäcka på” och så var det klart, men icke… De var ju tryckta på transparent plast, så den snygga vita kanten jag ville ha försvann ju när man tog dem från skyddspappret. Tjahapp – då fick jag klistra dem på vitt papper och klippa ut fanstygen för att få min vita kant. Så mycket för att ”speedscrappa” med färdigdekorationer – jojo… Sen fick jag för mig att använda ett rubriktypsnitt jag inte använt på år och dag – och det ser man ju hur det gick – snett och galet… Men, men.
Den orangeröda prickbården är förresten gjord med en nyinköpt kantstans som jag blev väldigt nöjd med. Vi ska ha mycket roligt ihop, min lilla stans och jag…
Fotot är taget av maken, någon gång under vår ungdoms vackrare dagar. Jag tror bestämt att det är enda gången i världshistorien han lyckats ta en bild utan att kapa mig jäms med näsroten. Imponerande. Den här bilden använde jag för övrigt i mina jobbansökningar på den tiden det begav sig – både när jag fick mitt nuvarande jobb och jobbet dessförinnan, tror jag. Visst ser jag ut som en högeffektiv relationsskapare?
Den här kom ur surdegshögen, och ujujuj, vad skönt att vara klar med den. Den har saknat rubrik och text i sisådär 2 år eller nåt, men nu är den klar. Hujj, in i albumet med den bara! (Och nej, jag ger mig nog aldrig på att försöka limma det där eländiga bandet igen – det osade mycken svavel innan den där bandstumpen satt på plats, kan jag meddela… Krokigt och dant – men fast satt’en!)
Tja, den här finns inte heller så mycket att säga om – en sommarlayout, som fått så mycket sommarattribut jag kunde komma på utan att det blev smetigt. Här har jag för övrigt också provat en grej jag köpte i Sverige – en Martha Stewart kantstans, som ”alla” pratat om ett tag. Nu har jag också en – och det ÄR skojigt att kunna göra såna här komplicerade saker… så enkelt! Gulders!
(Fast egentligen var det inte den här stansen jag ville ha. Den jag ville ha heter Open Dot – men var självfallet slut när jag kom till butiken. Får väl försöka få tag på den häromkring – även om de kostar 75% mer här nere…)
Sisådär – så fick jag visat att jag faktiskt pysslar lite ännu, fast det går trögt!
3 kommentarer
Kommentera →