Jag antar att dagens låtar – eller låt, fast i två versioner – säger en del om mitt förhållande till juleriet, ständigt två steg efter och med en lätt besk bismak av ”Ojdå, hoppsan”. För givetvis borde jag ha spelat ”Guten Tag ich bin der Nikolaus” igår och inte idag, men igår tänkte jag på annat och så gick det som det gick… Nåväl, här kommer han i alla fall:
När lillsonen gick på tyskt dagis, första året här i Tyskland, sjöng de den här sången på morgonsamlingarna i sena november och tidiga december. Så när sonen kom hem och insisterade på att få höra ”Nikolausen” var det bara att plocka fram Spotify och börja leta. Vi fann då bland annat dessa två versioner – och ni kan ju själva lista ut vilken som blev sonens favorit…
***
Ikväll var det då äntligen dags för det stipulerade fredagsmyset – vilket i det här huset går till så att vi köper något gott med oss hem efter skolan och så ser vi på film. Vi är inga slaviska fredagsmysare, men såhär års är vi alla nog mest av allt i behov av att sitta i soffan och softa när veckan är slut – alla slitna, alla högst redo för jullov och välbehövlig vila. Så jag har laddat skåpet med osedda DVD-filmer för dessa fredagskvällar, och kvällens film var den här.
För den tyska marknaden rekommenderad från 6 år. Men jag vet inte jag… Jag borde säkert ha begripit bättre, men jag är en naiv förälder som går på de där rekommendationerna, står det från 6 år så ska filmen vara okej för mina barn, som är 6 och 8 år gamla. Men jag känner mig inte det minsta bekväm med barnfilmer som inbegriper såväl maskingevär som mer eller mindre realistiska fordonsexplosioner. För en sexåring är det inte humor att en skurk ser fånig ut i ansiktet just innan hans helikopter flyger in i en bergvägg och exploderar, och de är inte mogna för spänningen att hjältebarnen måste simma genom ett regn av kulsprutekulor som skjuter genom vattnet precis som i en actionfilm för vuxna.
Kalla mig moralkärring, men vi satt i alla fall ihoptrocklade som en liten mänsklig boll i soffan, jag och två små pojkar som i och för sig inte SA att de var rädda – men som ändå ville sitta så nära som det gick att komma. Fredagsbiografen här hemma kommer helt klart att börja sovra filmerna hårdare hädanefter, den saken är klar.
***
Dagens enda julstök: Julskinka och julmust beställda!
