Håll i hatten, nu har hon skapat!

Ja, jag pratar inte bara om kreativitet, jag skapar lite också. I helgen hade jag ett privat litet scraprally hemma, trots missgynnsamma omständigheter såsom sjuk karl och ett hem på gränsen till nervsammanbrott. Några av sidorna hamnade i diverse tävlingar i pyssel.nets höstcrop, så dem får ni vänta på ett slag till. Men några sidor kan jag visa redan idag (även om inga är några scrapologiska mästerverk precis – men man kan inte überprestera jämt, heller).

Tja, förutom att sidan är nästan lika rörig som bilen, så var den här sidan ganska skojig att göra. Och skojig att spara. En Saab 9.5 är inte världens minsta bil precis, men semestern 2008 (och 2009 för den delen – fast då tog jag ingen bild) utnyttjade vi varenda kubikmillimeter av bagageutrymmet… Det var helt galet, och givetvis fullständigt omöjligt att hitta nåt bland väskorna…! (Och börja inte prata med mig om takboxar – det är maken som vägrar, inte jag…!)

Det finns de som påstår att stjärnor är lite jag, fast nu var jag lite trött på små pluttiga stansstjärnor, utan ville ha rejäla, handskurna doningar istället. Just de tycker jag fortfarande blev riktigt bra…

Den här sidan var så bra i tanken, och sen blev jag galet missnöjd med den. För plottrigt med blomstänglarna mot det mönstrade pappret, och titeln borde givetvis ha varit längst ner på sidan, för att balansera – vet inte hur jag tänkte där faktiskt. Men, men. Den får vara såhär nu  – jag skyller på att jag är ringrostig efter att inte ha scrappat så mycket på sistone…

Den här sidan borde jag väl knappt visa ens, vilket trafiksäkerhetsmässigt vansinne vi utsätter våra barn för… Men det är sommarens höjdpunkt, varje gång. (Och därnere ÄR det inte olagligt, så det så!) Sidan är osedvanligt dekorerad för att vara jag – men den var rolig att göra, med alla detaljer och småsaker. (Detaljbilden visar för övrigt ett så kallat ”dekokluster”, så har ni fått lära er ett stycke scrapterminologi ikväll också. Bara en sån sak…!)

8 comments
  1. Iiiiiii, vilka snygga ”jennyiga” layouter! Jag blir alldeles till mig så här nästan mittinatten! Förövrigt så var det inte svårt att gissa vilka som var dina i höstcroppen heller, de var lika snygga de 🙂

    Kram, jag saknar dig också!

    1. Tack, rara! 🙂

      (Och vad gäller det där med att se vilka som var mina i croppen – den här gången såg jag det till och med själv, måste jag erkänna… Första gången jag verkligen SETT min egen stil, om du förstår hur jag menar!)

  2. Läckra verkligen men du Jenny lite lite rosa ju *fniss*

    Snyggt alfabet du använt, vad är det för något?

    1. Tack! 🙂 Men rosa? ROSA?? Är du galen, kvinna?! 😉

      Hm – undras vilket av alfabeten du menar:
      På ”Konsten att packa…” är det Diesel och Biography, på ”Spännande” är det stickers och på Axel åker moppe är det Studio. Och ministickers, förstås.

  3. De är jättesnygga alla 3! Jag tycker inte alls du ska vara så missnöjd med den i mitten. Titeln är jättesnyggt placerad – tycker så mycket om att den går delvis över fotot – och jag tycker att det är snyggt med det ”tomma” området längst ned och balansen är ju sedan toppen på den ”dekorerade” ytan där uppe. Man behöver inte balansera sidan i sin helhet! Tycker jag, dårå… 🙂

    1. Tack!

      Jag tycker nog att det tomma partiet på mitt-layouten känns lite FÖR tomt, i relation till den überdekorerade övre halvan… Men å andra sidan – jag är inte så missnöjd att jag ids göra något åt det, så det får vara! Alltid lär man sig något på kuppen!

      (Dessutom ser man ju layouterna på ett helt annat sätt när de sitter i ett album som man bläddrar i, har jag märkt…!)

  4. åh, hej jenny :)! jag har velat kommentera hur länge som helst, men så vet jag att när jag ger mig in här så stannar jag sååå länge *lol*. det finns ju så mycket att säga ;). men idag så smyg-grejar jag lite, officiellt håller jag på med något helt annat så jag får försöka hejda mig lite :p. de är så fina allihopa, bara så att du vet :). jag begriper inte alls hur du kan vara lite missnöjd med den ena där, men ok, jag vet ju att det känns så ibland. och bara så att du vet så följer jag dina skrivprojekt med sådan glädje och nyfikenhet. jag är så glad över att du ger det en chans och det kan du hälsa luther! eller det kan jag göra själv om du vill (fast jag tror att du skulle känna dig bättre om det var du som sade det) för vi är kompisar numera. vilket är precis vad jag tänkte försiktigt rekommendera dig. man kan bli kompis med luther, jag lovar och svär. först måste man bara inse att han har sina goda sidor också. han behövs ibland och då kan man bjuda in honom på en snabb fika. men så har han en ful ovana att dyka upp mer eller mindre oinbjuden. ibland är det andra som skickar hem honom till en (de tror att de gör en en tjänst eller så är det bara rent och skärt oförstånd eller till och med avundsjuka), ibland tittar han in genom fönstret och noterar din (tillfälliga) villrådighet och osäkerhet och så klampar han bara in. sådär liksom. han tror att han behövs och ibland gör han som sagt det. det gäller bara att själv kunna skilja på när och inte och sedan ha modet att skicka hem honom till sig när han inte behövs. säga ”äsch, du, jag har saker att göra så du får gå hem. du får komma tillbaka en annan gång, när vi verkligen behöver pratas vid.”. för ärligt talat jenny, du behöver honom inte just nu. du och din familj har fattat ett antal beslut, rumsterat om ordentligt och du har valt att prova något annat och gå vidare åt det hållet. kanske går det alldeles utmärkt och kanske går det inte som du tänkt dig, men oavsett vilket så har luther egentligen inget problem alls med dig för du GÖR NÅGONTING och du tar ansvar för det. ibland är han lite enkelspårig, tror att det bara finns ett enda sätt att göra saker och ting på. ett enda rätt, men du får helt enkelt bara konstatera att du provar ditt sätt och fungerar det inte så kan han väl få komma med goda råd sedan (fast aldrig ånger och skuldkänslor. sådant är utdaterat, även för luther. om man inte har gjort något riktigt taskigt förstås.) – OM han behövs. eller skicka hem honom till mig så ska jag tala förstånd med honom ;).

    ähum, det här blev längre än tänkt, men du… jag läser precis allt du skriver. noga. och jag njuter alltid av dina bilder och dina skapelser. bara så att du vet. och så känns det ganska bra att ha varit lite saknad ändå 😉 även om jag inte alls tänkte på det då. det var bara annat som plats. och jag känner ingen press eller så, gör det bara gärna när jag känner att jag hinner :). men tack! du är ju en av världens bästa bloggkompisar ;).

    måste återgå nu ;).

    kram kram,

  5. Snygga LO:er! Jag gillar dem alla, men favortien är moppe-LO:n, som är lite extra spännande!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.