Jag vidhåller: Det är något alldeles speciellt med att läsa riktigt fort, sluka böckerna, tugga i sig dem, ord för ord, som godisbitar ur en obscent stor godispåse. Jag bryr mig inte så noga om sånt där som att åka … Fortsätt läsa →

Jo, alltså. Den där elefanten jag skulle servera i små bitar istället för så att säga verbalt helstekt i ett enda mastodontinlägg… Nu börjar vi! *** Det började egentligen med min bokpackningsvånda inför semestern. Det har blivit en slags tradition, … Fortsätt läsa →

För ett par år sedan menade min skrivande väninna att nu var det kört, hon kunde lika gärna sluta skriva helt och hållet, för den ultimata romanen, den hon önskade att hon själv skrivit var redan skriven. Av någon annan. … Fortsätt läsa →