Tja, hemtrevligt är det ju inte direkt – åtminstone inte ännu. Förhoppningsvis ska det väl bli när det blir klart, men just nu är huset ett inferno av plastöverdrag, maskeringstejp och färghinkar överallt.

Oöppnade färghinkar. För trots hårt arbete med inolastningen kommer vi liksom ingen vart. Det är inte utan att man funderar på hur Dexter Morgan i TV-serien bär sig åt – han plastar ju in ett rum lite snabbt medan offret kvicknar till från sövningsmedlet han gett dem…? Just den tekniken hade man velat känns till just nu… 

 

Snyggt men inte vackert, som någon brukade säga.  

 

Men vem faan plastade in kaffet??

  

Maten är också en fest för gudar och finsmakare. Mikrade köttbullar (thank God för inbyggd mikro…!) och burkpotatissallad – sittande på färgburkar och en kvarglömd trädgårdsstol. 

Joru, det här blir en påsk att minnas – om än inte just för dess påskighet…!