Egentligen är det rena rama galenskapen. 100 blogginlägg på 100 dagar. En tuff utmaning. Förra året gick det åt pepparn, och jag har inte direkt bloggat mer under året som gått sedan dess. (För att inte tala att jag dessutom tänker resa bort vecka 2 och 3 av årets utmaningstid, och inte riktigt vet hur det kommer bli vare sig med uppkoppling eller bloggtillfällen under resorna…) 

Så hur tänkte jag nu egentligen? Är jag inte riktigt klok? 

Nej, jag är väl inte det. Jag har aldrig varit särskilt förnuftigt lagd när det gäller saker som verkar roliga och lockande i ögonblicket. Dessutom tycker jag fortfarande, snart 41 år gammal, att glädje och lust är saker att ta vara på, och inte försöka kontrollera med sunt förnuft och rationella argument. Åtminstone inte varje gång. Och nu har jag lust att blogga mer – #blogg100-utmaningen kunde inte komma lägligare

Så ja, jag är med. 100 blogginlägg, från idag till 9 juni.

Ni kanske redan har märkt av mina förberedelser. Jag har redan bloggat mer under veckan än jag gjort på länge. Mycket i testsyfte – jag har bland annat testat att blogga både från telefonen och min lilla söta iPad mini-skrivmaskin. Det funkar fint. Maskinparken är redo.

Skrivlusten är också redo. Jag samkör utmaningen med min egen längtan att skriva längre. Och jag har en annan idé om hur jag ska få det här att funka. En omprioritering som jag ska berätta om om några dagar.

Och på ett sätt inser jag att jag nog har det förhållandevis lätt med en utmaning som den här. Min blogg är och ska vara en bred och dynamisk mix utan särskild ”nisch”. Jag har mycket att välja på när jag funderar på vad jag ska skriva om. Skrivande, läsande, skapande. Fotografi. Bokbinderi. Eller bara något jag tänkt på, sett eller hört. Min blogg handlar om mig, om saker jag gör och tänker på. Och jag är en brokig figur, så då får bloggen lov att vara det också. Bloggare som vill framhäva ett fokuserat och renodlat varumärke kommer att ha mindre spelrum att välja inläggsämnen. Hos mig ryms det mesta, med lite reflektion.

Jag har en sida i ett kollegieblock med inläggsidéer, livlinor och rubriker. Och en mage med lite pirr i. Det känns fint.

Ett önskemål till läsekretsen

Blogg100-utmaningen innebär att jag kommer att lägga mer tid och energi på den här bloggen. Den tiden och den energin kommer, logiskt nog, att tas från andra aktiviteter. Jag vill därför be er som läser att under den här perioden lämna kommentarer, reflektioner och glada tillrop här, i bloggen, och inte i andra forum som Facebook eller  Twitter. Allt som krävs för att lämna en kommentar här i bloggen är att du anger ett namn och en epostadress. (Epostadressen ser jag, men ingen annan.) En webbadress om du vill.

Okej? Okej

#1