Medan man och barn ser på Kalle Anka (jag debatterar gärna Kalle Anka, men slipper helst se eländet själv…) passar jag på att avsluta Himmel & Ords julkalender för i år. Nästa år kanske jag julkalendrar kring något mindre svamligt tema – eller så gör jag inte det. Den som lever får se.

Dagen är lat, julbordet uppätet och magen spänner som den bara gör julaftnar. Än har ingen tomte gjort entré, men det ryktas att han är på väg – eftersom han alltid reser från Nordpolen då Kalle Anka visas på TV (eller iPaden, som i vårt fall). Tradition, som sagt.

Så efter Kalle Anka och tomten och alla klapparna och (den tyska) gröten och Karl-Bertil och kanske en liten skvätt glögg  och kanske en liten pepparkaka och kanske en liten pralin (ingen Aladdin, dock!) och någon trevlig julfilm (helst Die Hard, ingen jul utan John McClane och Hans Gruber…!) så är den här julaftonen all. That’s it, folks. Mer får man inte för den tjugofemöringen, den stressen och den kränkta indignationen över allt som verkat hota Julen™.

Lätt fånget, lätt förgånget.

Jag önskar er alla en fortsatt julafton värd allt vad ni lagt ner på förberedelser, arbete och planering. Min är det helt klart! God Jul!

[iframe src=”https://embed.spotify.com/?uri=spotify:user:jenny_li:playlist:5Ry3Gbl2cZGgzslFrUjGQ7″ width=”300″ height=”380″ frameborder=”0″ allowtransparency=”true”]

***

(Ska vi köra nyårskalender från och med imorgon dårå? Sju luckor fram till 2013!? Eller… inte det? Nähä, bara en tanke…)