Vänskap utan skrävel

Det finns ingenting som jag tar så fruktansvärt illa vid mig av som falskhet. Ena sekunden vänskap, kindpussar och superlativ – nästa stund… ja, ni vet.

Svek. Förnedring. Jante goes beserk. (Kortet är från Morgan-Greer Tarot, om någon är nyfiken. Men 10 of Swords är ett av de kort vars tema mycket ofta tolkas ungefär likadant i alla lekar. Backstabbed, typ.)

Och vet ni vad? En sak som jag märkt, ett litet mönster som givetvis kan vara ren slump, men… kanske inte är det: Det är ofta de som gör störst väsen av sin vänskap som är snabbast med att dra tillbaka den, när galoscherna inte passar. De som faktiskt vet vad vänskap är, och kan hantera den – behöver inte väsnas.

Därför – så snart jag hör de blötaste kindpussar smälla i luften, när superlativ staplas på superlativ… Då drar jag öronen åt mig. För mig har spelet, gesterna, orden blivit varningstecken, som säger – här finns inget gott, inget sunt, inget äkta. Bara en sorgsen chimär i väntan på att falla sönder.

Verkliga vänner är sådana som bara är. Utan skrävel.
Till er ger jag mitt hjärtas värme, i tacksamhet och glädje.

 

5 comments
  1. Hm, ja, vet du vad, det har du nog rätt i. Eller, kanske inte alltid, för jag har en del gamla/långvariga vänskaper (läs: 5-30 år and counting) där vi ofta hyllar varandra och vår vänskap. Men dessa hyllningar är faktiskt lite grann ett resultat av just sådana svek som du skriver om. Efter traumatiska… ja, dumpningar (alltså vänner som dumpat mig/oss) har vi lärt oss att inte ta varandra för givet utan påminna varandra då och då om vad vår vänskap betyder… Vad VI betyder för varandra…

    Stor kram på dig!

    1. Det är sant – uttrycken är olika. För mig är det fortfarande en stor rädsla och varningsflagg förknippat med det där – fast det är givetvis bara *min* känsla. Bra påminnelse för mig – tack och kram tillbaks!

      (Se – jag hittade din kommentar som du trodde bloggen tappat bort! Säg till om du får problem fler gånger, så letar jag i spamfiltret!)

      1. Åh, vad bra att du hittade den! Den var lite mer lättförståelig än min kommentar på Fb, tycker jag. 🙂

  2. 🙁

    En tröstkram låter det som du behöver. Jag med, men av andra orsaker. Så lite allmän utdelning, till dig och mig, och vem som behöver.

    Och visst har du rätt! Fast jag har inte utsatt mig för folk så mycket på sistone, så det var ett tag sen jag var med om ovanstående upp som en sol och ner som en pannkaka-koncept. Men det var precis som du sa.

    När jag träffade mänskan tänkte jag mer att det var en gränslös person med för mycket luft och tog inte löftena och utlovandena på särskilt mycket allvar. Vilket ju också visade sig vara rätt.

    1. Vet du – det är så jag börjat tänka/känna också, och jag AVSKYR det. Framför allt avskyr jag att få rätt när jag tänker så… 😛 Jag vill kunna omfamna även de yvigt gränslösa, och vara trygg med det – men… Historien har överbevisat mig, jag håller mig på min kant. Fast jag tycker omåttligt illa om det. *gruff*

      Kram tillbaka – tänker på dig!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *