Några vänner har kommenterat och frågat hur mycket jag jobbar egentligen och påpekat att jag måste vara rädd om mig. Jag uppskattar förstås omtanken – och jorå, jag VET att jag på sätt och vis leker med elden, så bränt barn jag nu är. Men just därför försöker jag också utforska och experimentera med sätt att jobba som ska kännas tydliga och konkreta kring vad jag gör, vad jag ska göra – och inte minst påminna mig om vad jag faktiskt åstadkommer längs vägen.

Till exempel försöker jag hålla koll på hur många timmar jag lägger ner på det ena eller det andra. Har jag lagt ner den tid jag ska och ändå inte är nöjd med resultatet – tja, då har jag ju ändå gjort det jag ska och kan med gott samvete plocka fram mantrat ”good-enough”. En annan vana jag försöker lägga mig till med är att varje dag avsluta med att tänka: ”Idag har jag gjort det här och lärt mig det här, imorgon ska jag göra det där och försöka komma på hur man gör sånt där.”

Det kanske låter banalt, men ni ska bara veta vilken otrolig skillnad det gör – mot att bara låta uppgifter och arbete ”flyta omkring”. Jag går ur dagens arbete och kan vara nöjd med det jag gjort, och samtidigt förbereder jag morgondagens arbete genom att precisera vad det är jag ska göra då. Dessutom kan jag konstatera att ”Idag har jag gjort det här, och det var precis vad jag hade planerat att göra – bra där”!

Sen är ju mina studieresultat och vad jag lämnar ifrån mig också min ”egendom”. Att göra fältstudier, så att säga i ”projektteknik och arbetsbalansering”, är något jag prioriterar minst lika högt studieresultaten i sig – därför kan jag tillåta mig att spela lite med dem. Jag ser det lite som en arbetsträning, och att sänka ambitionsnivån och sikta på G- (halvt på skoj – halvt på uppriktigt allvar) är en viktig del av det jag gör. Det är okej – eftersom jag prioriterar så. 

1) skrivit minitenta om människa-dator-interaktion och användbarhet,
2) ägnat timmar och åter timmar åt att försöka bli klok på Flash och få till en  presentations- eller CV-grafik, samt
3) börjat koda HTML och CSS.

Vi kan väl konstatera att Flash nog inte riktigt är min grej, och att jag nog lär få komplettera CV-uppgiften rätt rejält om den ska gå genom…!

Jag är möjligen en smula kritisk till uppgiften. Kursen går på halvfart, och började förra måndagen. Med deadline idag skulle vi: Gå genom ca 2 timmar föreläsningar, läsa material och artiklar osv, bekanta oss med programmet OCH slutligen skapa en bild innehållande ett vektoriserat foto samt minst 6 grafiska element skapade i Flash. Dessa 6 element fick alltså inte bara vara rektanglar och former som programmet gör, utan det skulle vara ”tecknat” i programmet. Jag gjorde fotot, en bakgrund och en (1) ritad penna – sen var mina timmar för den kursen egentligen slut…

Att lära helt nytt tar tid – man läser, testar, googlar, läser, testar på nytt, googlar mer, testar andra varianter osv. Det är en process som ofta inte ger så himla mycket resultat ”på pappret”, man har sin kladd och man testar grejer och man lär sig en hel massa – fast det inte blir något resultat som duger att lämna in, precis…! Jag tycker nog att man verkat glömma den där viktiga processen när man tidsplanerat den här kursen. Jag får för mig att de räknat med tid för att gå genom studiematerialet och arbeta med inlämningsuppgiften – men personligen tycker jag nog att det är just den experimentella, utforskande fasen i mitten man verkligen lär sig allra mest på.

Jag valde att rafsa ihop min flash-presentation, peta in lite rutor och stjärnor och grejer – med skugga på, så att jag kan säga att jag jobbat lite med ”designelementen” i alla fall – och sen slänga in examinationsuppgiften i befintligt skick. Alternativet hade varit att ägna hela veckan åt att gneta med Flash-uppgiften – och komma efter i html-kursen istället. No way, den sitsen vägrar jag hamna i.

Följdaktligen har jag suttit och kodat html och css igår och idag – ännu ett område där jag kan i princip noll. Det blir inga avancerade grejer precis: igår gjorde jag ett dokument med textstycken som jag formaterade på olika sätt och ändrade och flyttade runt och hade mig med. Idag gjorde jag en vänsterkolumn med fyra färgade rutor i som jag mixtrade runt med – för att få koll på hur man bestämmer var på sidan saker ska ligga.

Återigen – jag mixtrar och experimenterar, läser i boken, googlar, läser artiklar, mixtrar lite till, lägger till, funderar på hur det hela hänger ihop och varför det blir si när jag gör så. Jag är helt övertygad om att jag lär mig massor genom att få ägna tid åt det här. Vi ska skapa ett CV även i den här kursen, men det ska lämnas in först 5 december, så i den här kursen känns det som att man har marginal att lära genom att experimentera, inte bara hårdproducera från dag ett. Det tycker jag om.