Jag brukar inte avlägga några löften på det sedvanliga viset – jag vill inte förknippa ett nytt år med nya prestationskrav. Visst, jag ska träna och äta rätt och allt sånt där – men inte genom att göra hälsotänkandet till ett nyårslöfte. Jag tror inte på den sortens piska – inte ens om man hänger en morot i ena änden av den  och kallar den ”motivation”.

Nej, nyårslöften är för mig snarare löften om att göra saker FÖR mig själv. Saker som syftar till att göra mig lyckligare (och därmed i förlängningen en bättre människa som presterar en massa bra saker – men det är att betrakta som en ren biverkning).

Så inför 2011 har jag lovat mig själv följande:

1) Att rensa i röran. Det här har jag redan nämnt – men det är årets huvudspår, så det förtjänar att nämnas igen. Här ska rensas ut – fysiska prylar och mentalt tankejunk. Allt detta som splittrar mitt fokus på olika plan – bort med det! Det innebär konkret att jag ska rensa ut lådor och skåp – men också inventera mina vanor efter tids- och energifällor. De finns – och de är många.

Många av dem vill jag kanske inte ens släppa taget om – ni kan säkert gissa vilka jag menar. Men måste de bort, så måste de bort. Jag kanske måste nöta in i mig själv att de måste bort – men bort ska de. Jag har börjat småstäda här och var – kanske kan jag lämna lite skit i hörnen, om jag med mindre medel får till en energimässig autostrada genom tillvaron. Ett steg i taget. Sen – sen vi får se.

2) Att ge mig själv någon form av schemalagd (annars vet man ju hur det blir) strövtid, upptäckartid, inspirationstid. Julia Cameron har ju morgonsidor och konstnärsträffar som huvudsakliga kreativitetsverktyg. Morgonsidor har jag gjort (även om de urartade till ett slags febrilt dagboksskrivande snarare än kreativt skrivande) – men konstnärsträffarna, som går ut på att ge sin inre konstnär näring och energi i form av intryck och inspiration. Jag fattade aldrig vad jag skulle göra med den där tiden, och Camerons egna tips verkade så fåniga… Jag tror att ett par timmars strövtid varje vecka (preliminärt fredagar efter tysklektionen) gör samma trick, så att säga. Jag tänker att jag ska sätta mig på ett tåg (eller i bilen gubevars) och åka nånstans – stiga av och se vad som finns där. Jag kan ha som mål att ta fem bilder och sen åka hem igen. Bra så.

Jag gör det här för inspiration och vidgade sinnens skull – men självklart också för att göra mer av den här stan till min. Jag gjorde mycket sådant i våras – och ja, det faktum att det varit schweinkallt och snålblåsigt de senaste månaderna påverkar givetvis. Men det är en stelhet som smugit sig på mig också – och den hör till energitjuvarna som måste rensas bort.

3) Läsa mer. Jag har funderat på hur många böcker jag läser på ett år – inte för att siffror är viktigt, men för att jag ändå någonstans skulle vilja sätta upp ett mål. Vad vore rimligt – men ändå utmanande – för mig? Jag tror att jag landar i 25-30 böcker. Vi säger 30 (jag läser ju en del barnböcker också), för enkelhetens skull. Tills i december 2011. Med recensioner – om jag hinner…!

4) Skriva mer. Meningen med skrivkkurserna var att de skulle locka mig att skriva mer – fast… Det har mest blivit att jag har skrivit kursuppgifter – men utöver det har jag inte skrivit något speciellt, trots att jag har flera texter som jag påbörjat till kurserna som jag skulle kunna fortsätta pyssla med. Det måste också bort.

Jag har också ett litet 365-projekt som jag kallar Dagens dikt. Jag tänker mig det som en vidareutveckling av Camerons morgonsidor, tror jag – för att korta dikter/ordbilder är grymt inspirerande. Jag har aldrig skrivit så mycket som när jag regelbundet skrev dikter – jag hoppas kunna frammana den inspirationen igen. Ska köpa (eller göra) små anteckningsböcker med vidhängande penna att placera ut i alla jackfickor, handväskor, handskfack i bilen och andra ställen där man oförhappandes kan drabbas av inspiration. Plötsligt händer det.

(Däremot kommer jag att ta bort kategorin Fritext från bloggen. Ni som hängt med bland kommentarerna till de texter jag lagt ut där förstår antagligen varför. Textembryon hör hemma i trygghet och värme – och en sådan plats är inte nätet. Det är synd, jag hade önskat att de kunde få vara ifred och sprida inspiration och skrivglädje – men så länge självgodheten härskar och besserwissrarna duggar tätare än hundar och katter så gör man bäst i att hålla sina telningar inomhus . Kanske är de stora nog att gå ut på egen hand så småningom.)

***

Generellt ser jag framför mig att 2011 ska bli året då jag skapar mig ett fritt, kreativt liv – istället för att trassla in mig i en törnrosskog av inbillade hinder. Mindre snack, mer hockey.