O Tannenbaum…

Ja, jo, jag håller med. Det är lite tidigt att sätta upp julgranen i november – men av diverse skäl håller vi på med det i alla fall. Ett av skälen är att våra ordinära små svenska adventsstakar, som spridit advents- och julstämning i våra svenska vinterfönster i alla år – såg ut som förkrympta pygméljusstakar i våra überdimensionerade tyska funkisfönster à 2×3,5 meter.

Ett annat av skälen var att granskrället råkade följa med det övriga julkrafset upp från källaren, och vem orkar väl bära ner den igen, när den ändå ska upp om ett par veckor? Ingen i det här huset i alla fall, så kvar fick den bli. Och står den där kan den ju lika gärna få ljus i sig (övriga dekorationer får komma imorgon – det är väl inte värt att ge sig på medan barnen sover…!), och tjäna som spridare av julfrid, ljus och stämning – i avsaknad av ljusstakar, inte minst.

Jag är glad för min plastgran. Riktiga granar hör hemma i skogen, och om människor nu vill ha en gransymbol inomhus under midvinterfestiviteterna, så kan väl en symbolisk gran vara fullt tillräckligt. Vår gran har varit en trotjänare i närmare 10 år nu, står så grön och grann i stugan varje år, knöcklas därpå med omilt våld ner i härför avsedd låda och förpassas till vinden, källaren eller kallförrådet – tills nästa gång, då han åter packas upp, av-knöcklifieras och kläs med ljus och kulörta kulor från Ikea. Same procedure as every year, James!

Det syns dåligt på bilden, men bocken har redan hunnit förses med guldglitter i mustaschen – barnen förstår redan det där med julstämning. Bådar gott. De tyska butikerna formligen dignar av glitteranmängt krimskrams för granbruk – men någon flagg-girlang har jag inte sett till. Attans. Det är min ständigt återkommande julångest, forna julars spöke, att jag ett år snålade på en femtilapp på Panduro (!) för en finfin flaggirlang… och sen har jag aldrig hittat en igen. Det är nog inte meningen att jag ska ha flaggor i granen – fast numera kan jag ju som internationäääll svensk tycka att det skulle passa bättre än någonsin med flaggor i granen…

***

Nåväl. För att ytterligare förhöja julstämningen medan jag rätade ut hoptrasslade plastgransgrenar, roade jag mig med att lyssna på gamla Sommarprogram genom nya favoritappen SR. Svensk radio – stor kärlek. Ska jag vara ärlig har jag nog alltid vurmat för radio… men det är många år sedan jag lyssnade sist. För tre jobb sedan eller så, hade jag eget kontor, och kunde gömma en liten radio bakom en gardin och lyssna på pratradio i P1 medan jag skrev gudstjänstprogram och designade konsertannonser. Tider det. Men som sagt – det var ju några år sedan.

Nu har jag SR på fickan varthelst jag går. Lyssnade till På minuten medan jag gjorde tyskläxan i morse (och såg antagligen ganska fånig ut på caféet där jag satt och fnissade i min ensamhet – men, men… Det finns fördelar med att vara främling också – jag känner ingen och behöver följdaktligen inte skämmas heller!), och God morgon, världen igår medan jag vek mig genom ett Mt Laundry som skulle fått K2 att blekna under snömassorna.

Och så Sommar (med Jill Jonsson för övrigt. Igår Andreas Lundstedt. Imorgon… who knows?) medan jag fördrev tiden under ungarnas tennisträning med en promenad i den bistert råkalla tyska vinteraftonen.

Underbart. SR kommer att vara min favoritapp länge – minst en vecka!

Jojo…!

2 comments
  1. Visst är Internet fantastiskt! (Och ja, btw, jag är fortfarande fascinerad över att vi kan se på TV och flyga i ett flygplan.)

    Kram!

  2. Älskar också Sommar som jag laddar ner i Ipoden och lyssnar på under mina 3 timmar på väg till och från jobbet. Lyssnar även på folk som jag inte har en aning om vilka det är och har hittat riktigt diamanter där ibland, och riktiga bottennapp också ska väl erkännas. Men alltid lär man sig något.

    Men jag håller med dig om att folk i ens omgivning säkert undrar vad man håller på med. Lyssnade på per Johanssons sommarprogram på tunnelbanan för någon månad sedan och ömsom grät, ömsom skrattade för mig själv. Kineserna måste ha trott att jag var helt knas. men det bjuder jag på:-)

    Kram
    Vickan

Lämna ett svar till Håte Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *