Varning för scrapöversvämning!

En Facebookvän frågade nyss om inte jag lägger upp mitt pyssel nånstans, och jag fick pussla och trassla med flera adresser för att förklara var allt ligger – och sen fastnade jag själv med att kika på gammalt som jag gjort… Det är ganska skojigt och det finns en hel del kul där. Det störde mig lite att jag inte har allt samlat på ett ställe – och då lämpligtvis här, i min egenhändigt ”hostade” blogg.

Så. Jag tänker nog ge mig på att flytta över de där grejerna. Inlägg för inlägg, bild för bild. Ja, jag vet, det blir ett hästarbete – men jag är ju lite knäpp också, och nu har jag fått för mig att jag vill ”ta hem” mina prylar.

En gång för rätt många år sedan hängde jag på ett forum för poesi och kreativt skrivande som hette heter Sockerdricka. Det var mest ungdomar som hängde där, men några gamla stötar som jag fanns där också, och delade texter med varann. Dikter, noveller, artiklar. Konstruktiv kritik och ryggdunkar. Och det var otroligt kreativt frigörande att skriva poesi, kan jag meddela! Jag skrev oftast en kladd på papper – hade en liten anteckningsbok med instucken penna varhelst jag gick, och så skrev jag rent och redigerade dikterna direkt i Sockerdrickas inläggsfönster.

Börjar ni ana den annalkande katastrofen än?

Mycket riktigt. Några år senare, när jag sen länge kommit ifrån den poetiska banan, kom jag att tänka på det där och skulle gå och ta rätt på mina dikter. Kontot avslutat på grund av inaktivitet. Lätt fånget, lätt förgånget. ”Blott som en flyktig dröm”… Nu har jag väl mina scrapalster backuppade både digitalt och analogt (själva fotosidorna), men ändå. Det känns tryggast att ha dem här. Hemma.

Men. För er som läser Himmel & Ord via RSS, är jag rädd att varje överflyttat inlägg att uppfattas som ett nytt inlägg, även om jag bakdaterar. Så – det blir gammal skåpmat, och dessutom lite enformigt om ni inte är grymt intresserade av scrapbooking. (Så småningom kanske jag gör samma lika med mina gamla fotoposter, det kanske roar fler – vad vet jag…)

Ville bara utfärda varning, så att ni vet vad som händer och fötter när floden kommer.