B-uppsatstant på grönbete, dag 1

Ack ja. Äääntligen kom den – friheten jag så hett längtat efter! Och rent av ett dygn tidigare än planerat, eftersom utsikten att få vara ledig fick mig att skruva upp arbetstempot extra mycket sista dagen och jag blev klar i förväg.

(Eller också hade jag helt enkelt gjort ett effektivt och bra jobb från början och hade inte så mycket kvar som jag hade trott…? Kan ha varit så också.)

Fast det där med fotoutmaningarna gick det ju si och så med. Jag antar att när jag frågade var jag ännu uppe i varv, hade både hjärnan och omdömet genommarinerade av uppsatsadrenalin och insåg inte vad som skulle komma att hända efter inlämning. Att det var då den verkliga koman skulle inträda…

Första gången jag lämnade in en B-uppsats hade jag levt på kaffe, äppelklyftor och koffeintabletter i flera dygn innan, och kom hem som ett vertikalt vrak med fyrkantiga ögon. ”Jag är hungrig!” förkunnade vraket. ”Nu ska jag gå till affären.” En barmhärtig korridorkompis anade möjligen vad som var å färde och följde med mig till campusets lokala ICA-handlare. Och när jag hade stått och stirrat på ett päron i cirka femton minuter var det hon som fick spetta loss och släpa hem mig, samt på skarpen beordra mig att gå och lägga mig. Vilket jag gjorde. Och sov smått fantastiska 17 timmar i sträck, personbästa både före och efter.

Riktigt så illa var det inte den här gången. Men trött blev jag idag. Inte alls sådär kreativt utmaningssugen som jag hade tänkt mig att vara. Fast jag har haft en fin dag ändå. Vet ni vad jag gjort?

Jo, jag började med att vara en god demokratisk medborgare och gå och rösta till EU-valet. (Glöm inte att göra det du också!)

Och sen har jag i princip fikat och ätit mig genom dagen. Förmiddagsfika nere vid hamnen i närheten av honorärkonsulatet där jag gjorde min medborgerliga plikt. Sen en promenad och en snabb repa hemom för att lämna av en del kamerautrustning som blev för tungt att släpa på givet hur mycket jag inte fotograferade med den. Sen en lång lyxig lunch i sällskap med en god bok jag ska berätta om någon gång. Och nu softar jag med en eftermiddagsfika innan jag ska hämta barnen…

Jag har lustigt nog druckit mer kaffe idag när uppsatsen är inlämnad än jag gjorde medan jag skrev den…

Latare dag får man leta efter – men det var väl också i sin ordning, tycker jag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.