Man har aldrig roligare än man gör sig, sägs det ju. Och när man sitter fasttjudrad vid datorn för att skriva uppsats i över en vecka, då vill det till att man gör sig så rolig man kan, för att liva upp tillvaron både för sig själv och sina medmänniskor.
Det började med den första bilden, som i sig bara var en repris på en likadan bild jag tog förra året – då med texten #tentakoma. Fast då släppte jag temat med den där enda bilden. Det gjorde jag inte i år…!
För er som missat årets bildserie – enjoy!
Startskottet…
Kaffet…
Skrivbordet, version 1…
Skrivbordet, version 2…
Skrivbordet, den portabla varianten…
Har förlorat skrivförmågan. Detta är mycket dålig tajming. #uppsatskoma
— jenny_li (@jenny_li) May 8, 2014
”Läget är förtvivlat. Vänligen skicka chåklaaa…”
Right. Om nån kunde komma och laga kaffe åt mig skulle jag vara fit for fight på nolltid. Nu ser det mörkare ut. #uppsatskoma
— jenny_li (@jenny_li) May 9, 2014
Och så ibland bara kommer det bara en fullt argumenterbar slutsats till en och man ba Meg Ryan-skriker: Yes-yes-yes-YES!! #uppsatskoma #fb
— jenny_li (@jenny_li) May 10, 2014
Cortado på kvadrupel espresso. Se så pigg man blir!
Att man skriker och hoppar lite vid skrivbordet när man skrivit något särskilt vass akademisk floskel… det är normalt, va? #uppsatskoma #fb
— jenny_li (@jenny_li) May 12, 2014
Rymningsinstinkten: ”Fan ta #uppsatskoma! Idag tar jag ledigt!”
Och sen, utan att man riktigt förstår hur det gått till: Inlämningen. Och efterfesten.
