Expatriot blues II: Skilda världar

Jo, det var ju det också. Jag var ju faktiskt och fikade med ett gäng av de andra svenskorna i byn igår. Jag säger att jag är ensam för mycket, och det är sant – men jag sitter ju inte alltid hemma och tycker synd om mig…

Repliker som ”Gud så skönt att det är mulet idag, så det inte syns hur hemsk man ser ut i hyn efter vintern!” och ”Jag tycker att det är ganska skönt när maken reser bort, för då behöver jag inte ha det lika undanplockat som han vill att det ska vara när han är hemma” liksom accentuerade de parallella universa som sammanstrålade där vid bordet. Jag satt där med höstens kursplaner snurrande i huvudet, uppfylld av konsekvensanalys-tankar kring hur jag ska effektmaximera min Tysklands-time-out.

Jag ska inte dra alla över en kam och de citerade replikerna var givetvis extremkommentarerna under gårdagens lunch – men ändå. Ni fattar.

Då sitter jag där, den mellanskånska bonnjäntan som förvisso socialemigrerat till storstaden på en akademisk förstaklassbiljett, jobbar med meeeeedia och har hygglig koll på sånt där modernt krafs, som ”Internet” och sånt – men här saknar det där relevans, och bara bonnjäntan blir kvar.

Bonnjäntan som för övrigt fick onda ögat när hon bekände att hon brukar göra fisksoppa på fryst Seelachs (fråga mig inte vad det heter på svenska – det är en vit fisk, fast inte torsk – det är vad jag vet…) – och har mage att rycka på axlarna åt om den kokar sönder lite – gasp! Bah! Min har fasenimej aldrig kokt sönder – men om den gjorde det – i en soppa… Hallå, jag kan tänka mig värre saker. Gasp tillbaks!

Äsch, jag vet inte. Det är väl det gamla vanliga. Jag sitter där och känner mig som om jag kommer från en annan planet, inte snackar språket och rent allmänt är en rätt udda fågel… Jag kanske ska köra flanellskjorta och gummistövlar till nästa lunch – för att liksom gå in i min roll på allvar…? 😉

***

När jag är på särskilt dåligt humör brukar jag tänka på filmen Djävulens advokat, där Keanu Reeves fru Charlize Theron bokstavligen drivs från vettet av de demoniska lyxhemmafruarna i omgivningen… 😀

[yframe url=’http://www.youtube.com/watch?v=mA6gTVo40fQ’]

(För övrigt kan jag berätta om filmen att jag hade väldigt svårt att se den, för att jag tog åt mig så av just Charlize Therons roll – många år innan jag hade någon anledning att identifiera mig med den…!)