Bloggtorka pågår

Jag lekte faktiskt med tanken för några veckor sedan – att helt och hållet stänga bloggen över sommaren, ta sommarlov och IRL-a för glatta livet. Fast då fick jag separationsångest vid blotta tanken. Och sen – sen blir bloggen tyst, alldeles av sig själv. Bara sådär.

Nu är ju det här inte längre en daglig blogg, det har ni redan märkt – och jag har redan konstaterat det. Saker förändras – jag har inte längre samma behov av en daglig ventil, för att få ur mig smärtsamma rädslor och tankegångar, som annars skulle skava runt inom mig och riskera skära sönder saker. Det fanns en tid då det var min drivkraft att skriva – jag skrev för att behålla förståndet, för att behålla mig själv. Febrilt skrev jag, för livet.Det behöver jag inte längre – och det är ju bra.

Samtidigt har det fött en tomhet – tomheten efter en vana. Som det där med att jag fortfarande då och då, ännu efter mer än 11 rökfria år, kan sakna vanan att ta en cigarett. Jag kan sakna det där febrila skrivandet. Samtidigt som drivkraften är borta, jag kan helt enkelt inte ”fejka” det som då var en livsuppehållande åtgärd.

Nåväl. Det där är kanske bara begripligt – och relevant – för mig själv. Konstateras kan att bloggen förändrats, att den gjort det av goda skäl, även om jag kan känna en slags bisarr sorg över den där tomheten också.

Jag kommer inte att deklarera bloggsemester i sommar. Jag kommer inte att försöka ”skärpa mig” och prestera X antal bloggposter i veckan heller. Inlägg kommer att dyka upp när jag har något att skriva inlägg om. En del kommer att handla om böcker – jag läste ut en intressant bok igår, började på en annan intressant bok idag och har tjugofem intressanta böcker i min Adlibriskorg som väninnan ska få forsla hit när hon besöker Hamburg i sommar.

(Jo, jag minns att jag lovade läsa två gamla böcker för varje nyköp. Och nej jag har inte läst 50 böcker sedan jag lovade det där. Men som utlandssvensk får man faktiskt lov att passa på när gratis frakt erbjuds. Så det så!)

7 comments
  1. Precis så ska det ju vara. Man skriver när man har något på hjärtat. Och eftersom vi inte är robotar så blir det inte alldeles regelbundet…

    Jag läser gärna vidare, i den takt orden anländer!

    1. 🙂 Tack!

  2. Jag känner samma sak, tror det är säsong för bloggtorka. 🙂

    Och Per tar ett par ord ur munnen på mig.

    1. Äsch då – tack!

  3. Hihi, nu har det skett en pavlovsk betingning mellan dig och Adlibris, i mitt huvud. Var nyss inne och beställde min första (!) bok där, inför en tenta, och tänkte omedelbums på dig. När jag skulle lämna sidan flaggade de för Det röda trädet som naturligtvis OCKSÅ påminde om dig (Shaun Tan oblige). Lustigt. Undrar vad som får dig att tänka på mig, om nåt gör det… Pärlor, månne? Det har varit klent med det här, förövrigt. Häcken full med tråk är nog mesta skälet.

  4. Det roliga med min kommentar är att jag skrev den INNAN jag såg att du pratade om Adlibris i inlägget. Jag använde ditt kommentarsfält som pm-låda eller inkorg istället för mejl. Hihi.

    Skriv när du skriver, så läser jag då. Var sak har sin tid!!

    1. Hahaha – jag kan meddela att jag dessutom HAR Det röda trädet i min varukorg som snart ska checkas ut (också full med kursböcker!). Grattis till första Adlibrisköpet, får man säga, dårå. Jag begick min första för en tio år sen, tror jag… Och utför går det!

      (Och ja, självklart kan jag inte se en pärla utan att tänka på dig – spelar ingen roll om du hunnit pärla eller inte! Fast jag hoppas att du hinner snart – att tråket sticker och gömmer sig någonstans, typ. Kram!)

      Och ja, nu kom jag ihåg att jag skulle skicka dig mitt mobilnummer också…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.