Himmel & Ord

08 september 2011
av Jenny
2 kommentarer

Värme och omtanke vinner – varje gång

Jag ska citera det senaste mejlet jag fick från Bokus – inte just för att det är från Bokus, utan för att det slog an helt andra strängar hos mig:

Hej Jenny,

Dina frågor och din feedback är av hög betydelse.
Vad gäller den beräknade fraktavgiften och extralådan så har jag lyft det vidare.
Tusen tack för din förståelse.

Sköt om dig!

Vet ni vad jag tänker när jag läser det här? Jag tänker – ”gud så skönt att vara del av en kultur som bemöter varandra såhär”. På tyska hade motsvarande meddelande undantagslöst – om det så kom från den mest nytänkande och internationellt tillvända företag – inletts med orden ”Sehr geehrte Frau L…”

Förlåt mig, men jag klarar inte av sånt där! Det tyska niandet är en fråga om respekt, heter det. Fuck den sortens respekt säger jag – ge mig hellre omtanke, värme och vänlighet!

Sköt om dig du med, Alexandra – och tack för all hjälp!

01 april 2011
av Jenny
6 kommentarer

Motivationskris

Jag genomgår en monumental motivationskris vad gäller mina tysklektioner. Jag var där idag, efter att ha missat två (2) lektioner i rad sedan förra gången jag var där. Men gissa vad? De höll på med samma saker idag som förra måndagen. Gick omständligt genom samma sega läxa (som jag förvisso inte hade gjort, eftersom jag trodde att det var gamla nyheter – men ändå. Jag hankar mig genom läxgenomgången ad hoc, det är liksom det enda tuggmotståndet på en och en halv timme.

(Och nej, det innebär ändå inte att jag sinkar klassen.)

Nästa vecka har jag själv bett att läraren ska gå genom när man ska använda ß respektive -ss, så då får jag väl infinna mig. Och fredagen i veckan därpå ska vi besöka ett museum – som jag också bett om. (Lektionerna hålls i en skola som förr var för judiska barn, och allra högst upp finns ett museum som lär visa vad som hände dem 1942.) Det ser jag fram emot – vi ska få guidning av museiföreståndarinnan, så vi lär oss nog tyska ändå. Utan att ägna 90 minuter åt att traggla genom hemläxan.

Jag har lovat mig själv att slippa fler tyskkurser. Jag ska bara överleva de 10 veckor som återstår till sommarlovet, till hösten skiter jag i det. Det måste finnas bättre sätt att lära sig tyska. Real life, typ. Jag har redan börjat kika på Adobe Illustrator-kurser – förvisso på samma studieförbund där jag nu läser tyska, men då är det ju en kurs med undervisning på tyska, för tyskar. Illlustrator är ett program jag velat lära mig, men aldrig fått tummen ur – därför tänkte jag att det kunde vara läge att testa så här.

Tyvärr verkar den längsta kursen som ges vara 4 veckor lång, en kväll i veckan. Jag hade helst velat gå en hel eller åtminstone halv termin, hinna få lite ”studiecirkelkänsla” och sådär. Men så gör man tydligen inte här – har tittat på fotokurser med samma baktanke förut, men utan resultat.

Men när jag satt på lektionen idag och långleddes så det formligen kröp i mig, kände jag (inte utan viss desperation) jag att det måste finnas bättre sätt. Det bara måste!