Tänk vad mycket enklare det var att blogga när jag kostade på mig att flumma ihop lite vad som helst om vad som hänt och vad jag tänkt under dagen. Sen fick jag nån konstig idé om att vara ”blogga seriöst” och varje inlägg skulle vara en liten ”artikel”… Bah. Jag har sagt det förr och jag säger det igen – ibland är jag min egen värsta fiende och livstillkrånglare.

Till höger och vänster ser jag gamla (?) erfarna bloggare antingen tacka för sig och hänvisa till sitt twitterkonto för fortsatta öden och äventyr, eller åtminstone ursäkta sitt infrekventa uppdaterande – och oftast med brasklapp om att ingen ljusning är i sikte. Ryktet om bloggandets död har många gånger konstaterats betydligt överdrivet, men… odödligt tror jag inte att bloggandet är. Om inte annat måste nog Fågel-Blogg-Fenix ta och återsuppstå i någon ny form för att inte dö en glömskans död inom inte alltför oöverskådlig framtid.

Idag blir det dock dagboksblogg – och kanske blir det mer av den varan framöver, är för splittrad i livet för att kunna få ihop fokus till något annat. Samtidigt saknar jag – för egen del – att summera, sammanfatta och reflektera över livet. Så som jag gör när jag skriver. Läsvärdet är väl diskutabelt, men det får ni stå ut med!

Det har blivit höst – på riktigt. Gatorna syns knappt till längre, under drivor och oceaner av gula löv. Tyskarna kallar Hamburg die Schönste Stadt der Welt, personligen sätter jag nog fortfarande min slant på Stockholm, men faktum är att snart sagt varenda gata i den här stan är kantad med träd, ordentliga, uppvuxna träd. Det märks såhär års.

Halloween har vi också haft. Jag är kluven till alltihop – har ingen kulturell koppling till att spöka ut barnen till monster och vampyrer och skicka ut dem att tigga godis i grannskapet – och kleta senap överallt om de inte får tillräckligt mycket godis (eller bara tycker att det är kul att kleta senap överallt).

Vi kompromissade. Jag bjöd hem ett par av barnens kompisar – med familjer – på ”Spökfest”, och så fick de vara utstyrda på hemmaplan. Tanken var att de skulle jaga/leta efter godis här i lägenheten, men innan vi hunnit dit på programmet var alla ungarna så uppspelta att det inte funkade riktigt, vi fick dela ut det istället. Men ändå. Det var inte Halloween, men ändå läskigt och spännande och kul. Mamma nöjd, barnen nöjda.

***

Och så har jag just dykt ut, med blotta förskräckelsen, ur första kursblocket för höstterminen 2011. Kurserna Systemering med användarfokus samt Introduktion till digital grafik är avslutade. (Förvisso inget betyg utdelat än, men jag skulle nog tro att jag är godkänd iaf.) Som jag redan skrivit om var det hektiskt, galet, stressigt intill vansinnets rand – och ändå alldeles, alldeles underbart. Mental fartvind i håret, stimulans och känslan av att växa, utvecklas och lära sig saker varenda, varenda dag – och även påminnas om saker jag redan kan, är bra på, fast kanske lite grand hade glömt bort.

Nu stundar nästa kursblock. Sitter just och väntar på första föreläsningen i Grundläggande webbdesign – och på att få ut schema och vidare information om kursen Vektorgrafik och animation. Så nu är det lite skolstart igen. Det är spännande, förvirrande, förväntningarna är på topp. Förra blocket var kurser som kändes lite småbekanta någonstans, men ändå bjöd på rejält med utmaning. Hur ska det bli nu? När vi lär oss saker jag verkligen aldrig hållit på med förut?

Jaja. Jag tänker inte måla fan på väggen riktigt än – just nu känns det mest spännande.

Det som känns läskigt är att jag tagit på mig extraarbete i form av en extrakurs på högskolan i Skövde – Interaktion, design och användbarhet, som är lite repris/fördjupning på systemeringen jag just gjort klart. Tricket med extrakursen är att det finns en fortsättning på den – eller rättare sagt tre fortsättningskurser faktiskt – och det är dem jag vill åt. Användbarhet är kul – och inte alls alltid lika självklart i processerna som man skulle kunna tro. Har sett de första föreläsningarna redan – de är riktigt bra, och det känns motiverande och kul. Det är bara det där med tiden… Kommer jag att hinna sova nån gång före jul överhuvudtaget?

***

El Maco har för övrigt varit på sjukhus/verkstad igen. Den här gången konstaterades att hans skärm är kaputt, och att det skulle kosta mig € 650 att byta ut den. Skulle inte tro det va – på en fyra år gammal laptop. Sen hade de bytt någon slags ”heat pipes” som var nån del av kylsystemet (det finns gott om utrymme för missförstånd/oförstånd mellan min tyska och datateknikernas engelska, kan jag meddela) – men om det gjort så stor skillnad vet jag inte. Däremot har jag beställt ett nytt internminne åt honom, à € 49, så sen ska han ha åtminstone 4GB att photoshop-jobba med. (Och så får vi ju hoppas att den trasiga skärmen inte brakar helt och hållet, för då var det ju helt klart en onödig peng att kosta på den blivande pensionären…)

En ny iMac står dock fortfarande mycket högt på önskelistan. En med extra allt och 16 GB RAM. Sen jädrar ska här photoshoppas utan att burken laggar eller får feber!