Himmel & Ord

En present genom tiden

| En kommentar

Fredag igen. Tidig morgon. Ute är det mörkt och tystnaden är kompakt – alla vettiga människor sover såhär dags. Jag är vaken.

Att kunna skicka tid – genom tiden. Visst låter det lite magiskt? Jag upptäckte igår att jag gjort just det.

Förr hade jag en tendens att ständigt ligga efter med tidredovisning på jobbet, och det var alltid ett smärre helvete att få ihop på slutet om man väl kommit efter. Nu är jag noga med att tidredovisa och projektfördela varje dag, och kunde vid månadsskiftet med stor tillfredsställelse stänga månaden helt utan stress och panik.

Fast… Var tusan tog mina flextimmar vägen? Plötsligt stod flexfältet på noll igen. Det var inga mängder av tid jag jobbat ihop under september – livet är rätt tajt med 8 timmars arbetsdagar och 2 timmars pendling om dagen. Men det fanns ett par timmar där som jag planerat ta ut idag på eftermiddagen, och därför hade jag lite koll på dem. 

Men i systemet kunde jag inte hitta dem.

Okej, egentligen trodde jag väl inte att flextimmarna var borta. Men jag bläddrade runt på alla sidor i systemet som verkade rimliga att anta skulle ha matnyttiga siffror, men ingenstans hittade jag min två flextimmar. Till slut ringde jag supporten för att fråga. Det visade sig att den sida där jag trott att det skulle stå, men som jag ratat eftersom det stod 14 i fältet för flex istället för 2 och därmed uppenbarligen måste vara något annat, var den rätta sidan. 2 flextimmar ackumulerade under september 2015 – och 12 timmar väntande sedan februari 2010 och de 6 veckor jag hann arbeta i organisationen innan tysklandsflytten.

”Se det som en present till dig själv!” sa supportsnubben och skrattade åt min uppenbara förvåning.

Ja, det var då en present – en överraskning sänd genom tid och bubblor och glömska. Från ett liv till ett annat. 

En kommentar

  1. Wow!
    Jag förstår känslan. Det var verkligen en flytt genom tiden!

Kommentera

Obligatoriska fält är märkta *.