Ajöss och tack för allt!

Jag funderade länge på om jag skulle göra någon årssammanställning över 2014 överhuvudtaget. Man kan väl enkelt säga att 2014 är ett år jag bjuder farväl med torra ögon och en fnysning snarare än någon form av nostalgi. Varje försök till återblick leder fram till ungefär samma sammanfattning: ”Ajöss och tack för fisken, 2014. Vi är färdiga med varann, det finns inget mer att säga. Vik nu hädan och lämna plats för 2015, för nya vägar och nya vindar!”

2014 var ett tungt år. Det vet inte ni som läser här, för alla de processer som kommit att prägla mitt år har pågått i de privata sfärer som inte hör hemma här i bloggen. Och det är ju inga konstigheter, var sak har sin plats.

Men av olika skäl har det här årets processer också lett fram till konstaterandet att var sak också har sin tid, och att bloggandet, åtminstone i den form jag hittills ägnat mig åt det, har haft sin. Det var väldigt roligt, väldigt länge – men numera minns jag inte längre varför jag håller på med det här, eller vad jag vill få ut av det. Bloggandet har krympt ihop till en tom ritual.

Det är dags att låta bloggen – och en hel del annat – vila.

I ett opublicerat bloggutkast – jag kan lika gärna citera det, eftersom det nu aldrig lär bli publicerat i sin helhet – skrev jag såhär:
”Om man gör som man brukar, får man de resultat man brukar få – fast för varje gång lite sämre. Och för varje gång man upprepar det man brukar göra töms det man gör ännu lite mer på innehåll och mening, tills man sitter där med en samling tomma, döda ritualer som verkligen inte fyller något syfte mer än upprepningen i sig. Ritual för ritualens egen skull.

Förutom de där ritualerna – saker vi gör och upprepar fast vi för länge sedan glömt varför – tänker jag att det här handlar om invanda tankemönster och föreställningar om hur allting funkar och hur ett liv bör levas. Tänk om jag haft fel hela tiden? Utgått från antaganden som helt enkelt inte stämmer? Vad skulle hända om jag ändrar utgångspunkt, slutar jaga illusioner och istället stannar upp – och försöker få syn på världen som den är?

Så länge jag gör som jag brukar, får jag aldrig veta.

Nej, jag vet faktiskt inte exakt vad jag ger mig in på, eller ens vad jag vill att det här ska leda till. Men ibland måste man kanske bara ge sig av för att hitta rätt. Jag är åtminstone ganska säker på att om jag fortsätter gå i samma mentala fotspår som hittills, så kommer jag bara att komma ytterligare ett varv i samma loop jag redan snurrat i alldeles för länge. Och även om jag inte vet vart det kommer att leda, så känns det rätt att byta spår – åtminstone för ett tag.

Så…

Ajöss, helt enkelt – tack för allt, och må vi alla få ett riktigt Gott Nytt År!

 

5 comments
  1. Jaha, jag kan bara i mångt och mycket hålla med. Men du… om det nu är färdigt med det här bloggandet, var hittar jag dig då? Vill så gärna hänga med dig någonstans (men håller alla tummar och tår nu för att du inte säger facebook… pretty please with sugar on top – ett roligare alternativ… orkar inte riktigt engagera mig just i det).
    Önskar ett riktigt gott nytt år, jenny!

    1. Heh – tänkte faktiskt på dig när jag bestämde mig för det här… Men kom fram till att ”Äh, det löser vi”. 🙂 Jag har inte riggat något alternativ – tvärtom tänker jag att jag vill se vad som händer om jag är utan plattform ett tag. Jag räknar med att skrivlusten kommer att göra sig påmind – men hur? Var? Det vill jag ta reda på.

      Men min epost har du, kanske min pappersadress också? Min Flickr kommer jag att behålla – och kanske bli lite mer aktiv där nu. Den sajten handlar ju åtminstone om fotografiskt/visuellt skapande, och det passar mig just nu. Kanske instagram, men jag har inte varit rysligt aktiv där hittills. (Fast vem vet – det kanske jag blir nu när bloggen är stängd.)

      (Facebook har jag förvisso – fast jag kan ju inte påstå att planen är att lägga ner bloggen för att hänga mer på fejjan, så där behöver du inte känna att du går miste om något. Tror jag iaf. Det är i varje fall inte enda sättet att nå mig. 🙂 )

      Ett riktigt gott nytt år till dig också, Ylva! Att jag väljer bort gamla mönster i tanke och handling, betyder inte att jag väljer bort människor jag mött och bryr mig om, så jag ser fram emot att vi talas vid på andra sätt! Kram!

  2. Skulle bara säga att jag tänkt på dig på senaste och insåg att jag aldrig tittade efter svaret *helknasigt*. Hör av mig på något vis sedan, och hoppas att du har det bra 🙂 !
    Kram,

  3. Hej Ylva! När bloggredskapet jag använde försvann tappade jag även bort dig. Trist är det. Saknar din fina blogg och några enstaka till.

    1. Hej pärlbesatt!
      Tänkte ju på dig här om dagen! Och jo, det går dåligt med bloggandet… jag saknar massor med gamla bloggar. Och så saknar jag att tycka att det var roligt själv :/.
      Hoppas allt är bra med dig!
      Kram,

Lämna ett svar till ylva Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *