Sagan om is och leda

Jag tyckte verkligen att TV-serien Game of Thrones var fullständigt formidabel underhållning när jag såg de första två säsongerna förra våren. När de var slut och det gick upp för mig att säsong 3 bara skulle sändas tyskdubbat på TV alternativt behöva inväntas ett helt år innan DVD-versionen skulle släppas, gav jag mig på böckerna medan jag väntade.

Fem tegelstenar à 1000-1300 sidor vardera, och jag plöjde med friskt humör. De tre första gick på ett par månader. Den fjärde tog hela sommaren. Och sen den femte dårå… som jag fortfarande bara är halvvägs genom.

Jag tappade fart, kan man lugnt säga. För att inte säga intresset.

Först och främst irriterar det mig att författaren väljer att dela upp karaktärer mellan olika böcker, så att man under 1000 sidor inte alls hör talas om en rad karaktärer – för att sedan förväntas återuppta bekantskapen som om ingenting hänt i nästa 1000 sidor. Under vilka man i gengäld inte får veta något om de karaktärer man fortfarande minns och är intresserad av.

Det är ett drag som gör det lätt för författaren, men knappast för läsaren – och funkar inte som gestaltande drag i min värld.

Och sen detta med att man börjar göra TV av en bokserie som inte ens är färdigskriven än… Är HBO säkra på att slutet av serien håller att göra TV av? Jag är nämligen inte så säker längre. (Fast det är klart, TV kan man göra av vilken skit som helst, det har vi sett förr.)

Det är väl nu jag avslöjar hur uråldrigt gammal jag blivit, men jag tycker det är så torftigt. TV-underhållning har väl alltid varit kommersiellt dravel, men numera är det så utstuderat att även det som ska föreställa storslaget och producerat med väl tilltagna budgetar, känns plastigt och konstruerat om man bara sneglar en liten smula förbi kulisserna. Bah.

Jag ska kämpa mig genom bok fem också. För sakens skull klämmer jag väl bok sex och sju också när de dyker upp… Fast just nu känner jag mest att det gärna får dröja ett tag.

(För övrigt ser jag nu säsong 3 med den intet ont anande maken. Utan att lämna några spoilers för andra oinvigda måste jag säga att jag har liiiite svårt att uppbringa fullt engagemang för ehm, valda delar av storyn…!)

3 comments
  1. Måste säga att det känns lite skönt o höra att fler kör fast i GoT… Jag kom dock bara till bok tre eller fyra innan jag gav upp (eller tja, den ligger där o väntar på att jag ska återuppta kontakten), Serien…. jag har väl halva andra säsongen o gå igenom fortfarande. Tycker egentligen att de är helt ok, men uppenbarligen har jag svårt för dem… Skumt det där

    1. Jag läste ju Stephen Kings Dark Tower-serie på 7 böcker i samma dimension som dessa, utan att tröttna – snarare tvärtom. Funderade lite på varför den funkade (för mig) och inte GoT. Konstaterade att Dark Tower-serien har ett begränsat antal huvudpersoner som återkommer genom alla böckerna. Det gör att berättelsen hålls samman, där GoT känns så oerhört splittrad. Ser som sagt säsong 3 nu, men kan inte säga om den verkligen är sämre, eller om det är jag som ohjälpligt tröttnat…

  2. Prova o läs böckerna om Kvothe =)
    Väntar nu på (eng versionen bok 3, svenska bok 5 & 6, varför ska de dela upp dem på svenska förstår jag inte!)
    Men de är riktigt bra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.