#blogg100, dag 6: Femhundra-en bilar att välja på

Jomen, jag har det – faktiskt. På riktigt. Inte ensam, förstås – herregud, så många bilar har väl inte ens de värst urspårade Hollywoodstjärnorna. Men jag har femhundra bilar – som jag delar med ett gäng andra Hamburgare.

Såhär ser de ut:

Blogg_Car2Go

Tvåsitsig, automatväxlad och med såna där ecofunktioner som bland annat innebär att bilen stänger av motorn när man stannar för rött ljus. I början trodde jag att jag fick motorstopp varenda jädra gång jag stannade till – men sen klarnade det, och nu tycker jag att det är rätt fiffigt.

Tanka behöver jag inte – det finns tydligen personaaal som gör sånt. Jag får tanka om jag vill, och då får jag gratis körtid som tack för hjälpen. Fast hittills har jag inte gett mig på’t.

Det hela är överhuvudtaget rätt väl genomtänkt: Jag väljer en bil via Car2go-appen i telefonen. I appen kan jag se på en karta var de närmaste bilarna står, hur långt det är i meter och hur mycket bensin det är i varje bil. Jag kan reservera bilen via telefonen, så att jag hinner knata utan att någon annan hinner knycka den före mig.

Jag låser upp med mitt medlemskort, identifierar mig med min pinkod och sen kör jag dit jag ska, parkerar och loggar ut igen. Klart. Det hela kostar 0,29 € per minuts körtid, 0,09 för parkeringstid – inklusive bensin och så. Enda gången det börjar kosta mer är om jag inte sköter mig – om jag parkerar bilen fel så företaget får böter eller ännu värre, om bilen blir bortforslad, ja då får jag förstås betala. Anmälningsavgiften? Ja, den var på € 9, så den knäckte inte heller banken…!

Jag funderade lite på om inte detta finurliga koncept vore något för Stockholmstrafiken. Men jag kom nog fram till att på åtminstone en punkt är tyskarna faktiskt mer flexibelt/pragmatisk lagda än svenskarna, och det är parkeringsetik. I stockholm måste man parkera i härför avsedd ruta, samt erlägga avgift. Redan där faller Car2go-systemet, som ju bygger på att det ska vara smidigt och innebära en frihet att bara ta en bil varsomhelst och ställa den varsomhelst när man är klar – inte kuska runt en kvart och leta parkeringsplats. Parkeringsavgifter går ju också bort – vem ska betala den?

I Hamburg (möjligen även resten av Tyskland?) definieras parkeringplats såhär:

”Alla platser där en bil får plats, och inte är i vägen för annan trafik.”

Helt enkelt. Parkeringsavgifter förekommer – men det är inte vanligt. Med en Smart och den sortens parkeringsfilosofi, får man en tämligen oslagbar smidighet – för Smarten går in där andra bilar inte går in, och på tvären om det kniper.

Enda nackdelen är att jag inte får med mig båda barnen i Smarten, ska det skjutsas barn måste jag ha stora Saaben. I helgen hade vi handlat ”till fots”, men när vi kom ut från affären stod det en liten bil där så fint och väntade. In med alla matpåsarna i bagaget (jorå, det finns ett, fast det är litet…!) – fast sen blev det ju krig mellan ungarna om vem som skulle få åka och vem som måste gå…

Så femhundra blåvita Smart till vardags, och så Saaben för söndagsåkning eller när barnen ska med nånstans. Hur smidigt som helst!

 

 

4 comments
  1. Oj, är det sant? Låter nästan omöjligt. Vilken rolig och smart (f’låt) grej!

  2. Jomen, det funkar faktiskt rätt bra – förbluffande nog. Reggade i julas och har smugit igång med att testa – och jag tycker det är supersmidigt. Till våren planerar jag slumpvisa fotoexkursioner med Smart – ta en bil och köra nånstans som ser spännande ut, och sen – sen vi får se! 🙂

  3. *drömmer om att åka till Hamburg på slumpvis fotoexkursion*

  4. Låter ju himla smart, faktiskt. Men du har nog rätt i att det skulle vara lite knepigt att genomföra i Stockholm. De bilarna skulle då behöva ha nåt allmänt p-avtal med Stockholms stad som betalades vid sidan av. Men så finns det väl en massa fler p-aktörer… nej, vi har nog ett rejäl startsträcka till nåt sånt här i stan.

Lämna ett svar till Linda Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *