Vad var det som hände…?

Hoppsan. Det blev tyst i bloggen, efter den relativa livligheten förra veckan. Vad var det som hände? Slog blixten ner? Dog jag? Blev El Maco bortrövad och krävd astronomisk lösen för? Nej. Ingetdera faktiskt – även om El Maco sett kryare dagar, men mer om det någon annan gång.

Det som hände var min kurs. Eller kurserna, rättare sagt.

Först blev jag uppskrämd av att den ena delkursen krävde att vi skulle ut på stan och ”observera” användare av något väl valt interaktivt system. Nej, inte webbsidor – vilket kanske varit logiskt i och med att det är webb vi ska lära oss, men nej det skulle vara biljettautomater, kaffeautomater osv. Och i mitt fall alltså tyska användare som skulle observeras. Huga!

Nåja.  När jag väl lyckats svälja nerverna pallrade jag mig ut och lyckades gör rätt intressanta observerationer vid en närbelägen U-bahnstation utan att göra bort mig språkligt. Många av användarna tittade jag bara på hur de gjorde och vad som krånglade sig för dem osv. Några bytte jag några ord med – men tingens tillstånd är ju nu sådan att människor vid en biljettstation är på väg någonstans – och inte så sugna på långrandiga samtal med obskyra observatörer som talar rätt knackig tyska dessutom.

Och sen skulles det skrivas rapport – en del av uppgiften som jag däremot haft betydligt mindre ångest för, go figure…

Parallellt med detta hade vi, i den andra delkursen (digital grafik) i uppgift att frilägga och skapa bilder med särskilda stämningar och attribut. Man tager ett styck tomt, intetsägande pixellandskap, byter himmel och generellt färgschema, samt monterar in ett antal digitala rekvisita (allt material tillhandahållet av institutionen). Undervisningen kring friläggning i Photoshop, måste jag säga, har varit rätt sparsam. Verktygsgenomgång i princip, men inget konkret. Jag tackar min lyckliga stjärna att jag gått Moderskeppet/Högskolan i Jönköpings kurs i bildbehandling – och att Moderskeppets sajt är en sån guldgruva av guider, tips och lärfilmer. Tack, tack, tack och lov!

Jag vet inte hur många timmar jag lade på den första av de där bilderna som skulle in. Bilden skulle göras hotfull och skrämmande, och grundmiljön var en solig sommaräng. Att lägga in en åskvädershimmel i den miljön var ingen lek – hur noga jag än försökte vara vid friläggningen kom solhimlen med i form av en tunn ljusblå aura kring varenda kvist. (Du tror kanske inte att sånt syns, men det gör det – MYCKET!) Och likadant på varenda detalj jag måste lägga in – färgskemat i åskmiljön skilde sig helt enkelt så mycket från originalbilderna, att det blev ett hästgöra att trolla bort det!

Och jag tror att jag slösade mycket tid på att försöka hitta Det Rätta Sättet att frilägga, det sätt som skulle göra att man undvek den där auran. Sanningen verkar vara att det inte finns några bra automatversioner – att få bort sådant är handgöra och tar tid. Säkert mindre tid för ett proffs än för mig – och garanterat mindre tid för någon som inte photoshoppar med hjälp av en trött macbooks inbyggda styrplatta… (Jag ska få köpa en begagnad Wacomboard av en god vän när jag åker till Sverige nästa gång, så den lilla detaljen ska vara avhjälpt inom några veckor, åtminstone!)

Men summan av kardemumman är att jag suttit från morgon till eftermiddag, hämtat barn, lagat mat, nattat – och satt mig igen, till sena natten. Och detta i princip bara för att bara få ihop det där till något inlämningsbart. Så himla BRA blev det inte – särskilt inte bildkompositionen, som var det vi egentligen skulle öva på, men jag var så fokuserad på friläggning och montage att det kom i skymundan…

Så, nu vet ni. Kurserna är roliga – men i jämförelse med förra årets skrivkurser är det definitivt både ett och två steg upp på intensitetsstegen. När bloggen står tyst och tom, sitter jag antingen och svettas över Photoshop – alternativt observerar tyskar i tunnelbanan!

Och nästa vecka ska jag göra  pocketomslag till Tjänstekvinnans son och Barna från Frostmofjälet, samt grupparbeta ihop en projektplan för resten av systemeringskursen. Vi får väl se om de uppgifterna lämnar mer utrymme för privat bloggliv, eller om bloggtystnaden fortsätter ännu en vecka.

1 comment
  1. Gissade nästan att det var mycket kursarbete som tog tid. Bara du mår bra, vännen! Gillar verkligen din åskbild (särskilt fågeln), och smart att ha en blixt däruppe så att skuggorna fortfarande stämmer. Snyggt!

Lämna ett svar till Linda Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *