Scrapperiet har sommartävling, och eftersom jag har totalt kört fast i scrappandet, tappat lusten, sugen och inspirationen, så tänkte jag att det kanske vore en bra utmaning att vara med. Jag tror inte att jag hinner göra den sista deltävlingen, för den borde infalla ungefär när jag åker på semester, men struntsamma – jag är med så länge jag kan!
Första utmaningen är en skiss (sista inlämning är imorron, så än finns det tid!) och den var så mysig att jag gjort inte bara en utan TVÅ tolkningar. Det här är den jag valde att skicka in. De har börjat lägga upp tävlingsbidragen i Scrapperiets blogg, och min är – i vanlig ordning – ett av de stramare bidragen, med undantag för den handklippta tankebubblan för rubriken. (Den är för övrigt dekorerad med Stickles Stardust, men det syns knappt. Attans! Men snyggt är det!)
Den andra jag gjorde – och här borde jag ha tagit en detaljbild på den infällda rosen också, för den detaljen är jag rackarns nöjd med… Men det är för varmt, så ni får luta näsorna mot skärmen istället… 😉 – går lite mer i moll, så att säga. Det är svårt med barn, det är inte alltid rosenrött och gulligull. Elias och jag hade ett samtal för några veckor sedan, där det kröp fram att han trodde att jag älskar Axel mer än honom. Dels handlar det antagligen om det ofrånkomliga att man ställer högre krav på ett äldre barn, och så har han bland annat pratat om att jag inte gjort layouter med hjärtan på åt honom – vilket självklart är en ren slump, men när jag gick igenom albumen insåg jag att han faktiskt hade rätt i det…
Här ville jag jobba med svartvitt och rött, för symbolikens skull. I efterhand kan jag känna att jag hade velat ha mer och starkare rött – men å andra sidan… När jag gjorde den var jag ganska uppfylld av förfäran över vad Elias gått omkring och trott. Just nu har vi nog rett ut det hela, och jag har fått mig en tankeställare om hur hans tankevärld skapar betydelser av saker jag inte ens reflekterar över. (Ojdå, jag ser nu att jag skulle ha ljusat upp Elias-LOn mer – textremsorna och rubriken är alltså kritvita, inte ljusgrå… *oops*)
Här sitter jag med dinglande tårar i ögonfransarna… Vad fint. (Av dig alltså.)
Åhh, så underbara layouter! Den första är absolut fantastisk, SÅÅÅ mycket Jenny! Nu har inte jag sett de andra bidragen men vinner inte den så äter jag upp min hatt!
Den andra LOn får även mig att få en tår i ögonvrån… lille gubben, tänk att han funderar på sånt där. Och att han reflekterat över layouternas utformning… de är kloka, de små!
Absolut ögonfröjd du bjuder på! Inte för inte är du en av mina största inspirationskällor. KRAM!
Så attsikens fina LO´s!
Den första är grymmt snygg, och den andra är lika snygg den med, men extra vacker med tanke på känslorna bakom.
Å Jenny – så fina! Och tänkvärda dessutom, känner igen det där med hur det känns att vara äldsta syskonet. Elias har tur som har en mamma som lyssnar och funderar…
Kram
Mia
Great layouts! I especially love the colors in the first one. Very nicely done 🙂
Åååh! Den översta LO:n är fantastisk!